Lärarlönelyftet är en satsning för att höja lärarnas löner. Totalt i landet satsas tre miljarder på höjda löner och 110 miljoner av dessa hamnar i Göteborg. Men Jonas Fransson, skolområdeschef i Majorna-Linné är inte nöjd.

– Det har splittrat lärar-Sverige. Det finns en risk att man i dag som lärare upplever att det finns ett A och B-lag. I förlängningen blir detta ett arbetsmiljöproblem för de som arbetar inom skolan.

Att skickliga lärare nu får en löneökning har han inte något emot men problemet är att pengarna inte räcker till alla skickliga lärare. Regeringen har bestämt att snitthöjningen för de som tar emot lönelyftet ska var 2.500 i månaden. Detta begränsar antalet som får del av tillskottet vilket har lett till att många missnöjda lärare sagt upp sig och sökt sig till andra skolor.

Oroliga föräldrar

På Karl Johansskolan i Majorna har fem lärare valt att säga upp sig, mitt i terminen. Om det enbart beror på missnöje mot uteblivet lönelyft är oklart eftersom den skolan länge kämpat i motvind. Men föräldrarna till eleverna är oroliga.

– Det är en väldig oro för att de inte ska lyckas fylla tjänsterna. Det är ju inte bara det att det ska komma in nytt folk utan det är ju lärarbrist och många tjänster att fylla, säger Anna Beskow, förälder till elev på Karl Johansskolan. 

Paradoxalt nog ser de lärare som inte fått del av lärarlönelyftet och som nu söker sig till annan skola, ut att bli vinnare.

– Med tanke på att det råder en lärarbrist i Sverige så har ju de stora möjligheter att förhandla upp sin lön när de söker ny anställning i annan stadsdel, i annan kommun.

Och då kan det bli de pengarna lärarlönelyftet handlar om?

– Det kan det bli och det kan bli mer än så, säger Jonas Fransson, skolområdeschef vid Majorna-Linné.