Anita tycker att det är problematiskt att granskogen saknas bland den marken som skyddas enligt naturvårdsavtalet. Foto: SVT

Sällsynt svamp hotas av avverkning

Publicerad

Anita Stridvall har inventerat Halle och Hunneberg efter svamp i 50 år. Nu ser hon att kommande avverkningar hotar minst 25 rödlistade arter. – Vi har inte kvar den biologiska mångfalden om det blir kalhyggen, säger hon.

Den första svampturen tog de 1967. Då var både bilen och äktenskapet nytt. Sedan dess har Anita Stridvall och hennes man Leif kartlagt bergen, ruta för ruta. När han gick bort 2009 fortsatte hon.

– Det låter hemskt att säga det, efter 50 års äktenskap men det var tur att han inte fick uppleva det här. Att de tar bort gamla skogar, säger hon.

Ekopark

Halle- och Hunneberg ligger mellan Vänersborg, Grästorp och Trollhättans kommuner. För tolv år sedan omvandlades markerna till en ekopark av ägaren Sveaskog. För ungefär en femtedel av arealen på 6.700 hektar upprättades ett naturvårdsavtal där natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden skulle bevaras. Resten av markerna skulle ingå i ett bestånd av produktiv skog. Sedan dess har ungefär en halv procent av ytorna avverkats varje år. Liten andel i sammanhanget, men ändå ytor på uppemot 20 hektar.

Problemet som Anita Stridvall ser det är att granskog saknas bland den marken som skyddas enligt naturvårdsavtalet. I de marker som kan komma att bli aktuella för avverkning har hon hittat 25 rödlistade arter, ett 20-tal signalarter och flera sällsynta svampar. Det handlar om svampar som bara växer i granskog, och som bara kan sprida sig till annan granskog.

– Vi har inte kvar den biologiska mångfalden om det blir kalhyggen. Det kommer att växa upp andra träd som knyter till sig andra svampar, och då blir det många arter som bara faller ur, säger hon.

Avverkningarna kritiseras

Markägaren Sveaskog tar till sig av kritiken som både kommit från dem – som likt Anita Stridvall – värnar om naturvärden, men också från dem som är oroliga för att avverkningarna påverkar friluftslivet i området. Dit hör bland annat de intilliggande kommunerna.

När det kommer till det sistnämnda tror Peter Bergman, landskapsekolog på Sveaskog, att det handlar om missförstånd kring deras arbete och att de måste bättra på sin kommunikation. De avverkningar som görs är enligt honom små i sammanhanget och väl utspridda, men när det kommer till de rödlistade svamparna säger han att det var något som missades när naturvårdsavtalet skrevs för dryga tio år sedan.

Peter Bergman, landskapsekolog på Sveaskog. Foto: SVT

– Vi har uppenbarligen missat de här svamparna knutna till gran. Själv tycker jag att det är jättebra att de uppmärksammas så att vi kan ta hans om den delen också, säger Peter Bergman.

Samtal med kommunerna

Under de kommande månaderna kommer de därför sitta ner med bland annat Västgötabergens svampklubb för att se vilka delar av granskogen som kan få starkare skydd. Man kommer också att möta upp med representanter för kommunerna för att prata friluftsliv kontra avverkning.

Anita Stridvall är försiktigt positiv till beskedet. Helst av allt skulle hon vilja se att de gamla granskogarna blev naturreservat.

– Det låter ju bra, det gäller bara att det kommer att fortsätta i så fall. Man är ju rädd att avtal kan rivas upp om det kommer nya personer i ledningen.

Fakta: Rödlistad art

  • En art som riskerar att dö ut i Sverige finns med på rödlistan som är uppdelat på sex underkategorier, från nationellt utdöd till nära utrotad.
  • Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status.
  • Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Skogliga signalarter

En typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden. Förekomst av en eller flera signalarter är ofta tecken på ett avvikande skogsområde som kan vara nyckelbiotop.

Källa: artdatabanken.se, skogsstyrelsen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.