Arrangerad bild. Foto: SVT

Ska ha sålt knark på Darknet – nu inleds rättegången

Uppdaterad
Publicerad

Två män från Kungälv misstänks av Tullverket ha varit två av Sveriges största försäljare av narkotika på internets mörka bakgårdar. Där ska de ha gjort över 3.200 affärer och kommit över miljoner.

När SVT Nyheter Väst kontaktar chefsåklagaren Jonas Almström och Tullverkets egen utredare på måndagseftermiddagen har ingen av dem tid att prata. Tillsammans gick de då igenom de sista förberedelserna inför den stora rättegång som inleds i Göteborgs tingsrätt på tisdagsmorgonen.

Förundersökningsmaterialet är långt över tusen sidor och rättegången beräknas pågå i sju dagar.

De åtalade är två män, 42 respektive 25 år gamla, båda skrivna på adresser i Kungälv. Men det är andra postadresser som ledde Tullverket till de båda männen.

Påhittade företag

I höstas upptäcktes nämligen flera paket och vadderade kuvert innehålla narkotika- och dopningspreparat. Den gemensamma nämnaren för försändelserna var att de var skickade till sju olika påhittade företag, bland annat i industriområden i Kungälv och Lerum.

Efter att ha haft span på brevlådorna kunde 42-åringen gripas i början av januari och härvan började nystas upp.

Narkotika för sju miljoner

Den 15 juli kom åtalet och då stod det klart hur stort fallet är. Det ska handla om över 3.000 försäljningar av narkotika och kontakterna ska ha skett på det anonymiserande och dolda nätet Darknet. En del av internet som inte nås av de vanliga sökmotorerna. All betalning ska ha skett med den virtuella valutan bitcoin och värdet på den sålda narkotikan uppgår enligt utredningen till sju miljoner kronor.

– De två åtalade männen misstänks tillhöra de största försäljarna av narkotika via internet i Sverige under åren 2014, 2015 och början av 2016. I utredningen har över 2.000 köpare av narkotika kunnat identifieras, sa Pär Eriksson, Tullverkets projektledare i ärendet i samband med att åtalet väcktes.

Riskerar tio års fängelse

Männen ska ha skött inköp, förpackning, försäljning och distribution under företagsliknande former från en industrilokal strax utanför Lerum. Vid husrannsakan ska polisen förutom narkotika och en vakuumförpackningsmaskin även hittat en k-pist.

Enligt Tullverket riskerar de misstänkta fängelsestraff på uppemot tio år, om de döms. Männen nekar till åtalspunkterna som är grov narkotikasmuggling, grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, grovt vapenbrott och grovt penningtvättsbrott.

Fakta: Darknet

Kryptering är att dölja eller skydda information. På internet kan det bland annat göras med hjälp av särskild mjukvara.

”Darknet” är en generell och något flytande term som bland annat används för att beskriva krypterade nätverk på internet, där information skickas och tas emot utan att den eller användarna kan spåras.

Darknet är i sin tur en del av ”deep web”, den enorma och växande delen av internet som inte hittas av sökmotorer, oftast på grund av att informationen ligger i databaser som inte indexeras.

Den som vill surfa krypterat gör så enklast genom att installera krypteringsprogram på sin dator.

Källa: Polisen (TT)

Fakta: Bitcoin

* En bitcoin, flera bitcoin. Ordet uttalas likadant i singular som plural. Första bokstaven ska vara gemen (liksom i ”internet” eller ”krona”). Vill man däremot referera till det underliggande protokollet (själva systemet) är det mer lämpligt att använda en versal bokstav i början. ”Bitcoin” är alltså ett egennamn som refererar till själva tekniken, ”bitcoin” referar till en enskild enhet av valutan.

* XBT börjar allt mer betraktas som förkortningen för en bitcoins växlingskurs gentemot dollarn, men det talas också om att XBT kan komma att referera till en millibitcoin, alltså 0.001 bitcoin. Den enheten kan också uttalas millibit och motsvarar i dagsläget (den 25 november 2013) ungefär fem kronor. En ”hel” bitcoin motsvarade samtidigt cirka 5.000 kronor.

* Bitcoin betraktas av Finansinspektionen som ett ”betalningsmedel”, inte en valuta, men det spelar mindre roll för användarna som kan betrakta fenomenet som ett finansiellt instrument, som en internationell transaktionsmetod, en handelsvara eller en valuta, exempelvis. Många fler användningsområden för bitcoin finns dock (som aktiebok, villkorat testamente, omröstningar och mycket annat).

* En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler (en hundramiljondels av en bitcoin), så man skulle kunna köpa en limpa bröd för 0.003 bitcoin (3 millibit, cirka 15 kronor i dagsläget, den 25:e november 2013). Därför spelar det mindre roll hur mycket varje ”hel” bitcoin är värd när de används för att köpa eller sälja varor.

* Även dessa mindre enheter har egennamn, som en mikrobitcoin, eller en millibitcoin. Den just nu minsta enheten, 0.00000001 bitcoin, kallas en ”Satoshi”, efter upphovsmannen/männen bakom systemet.

* Det finns hundratals ”kopior”, eller kloner/varianter på Bitcoin, här finns en översikt av några av de största av dem, baserat på ”marknadsvärde”.

Så fungerar Bitcoin

I grunden är betalningsmedlet Bitcoin baserat på matematiska problem.

För att skapa bitcoins måste en dator komma fram till en ny kryptografisk formel som är knuten till det redan existerande systemet av bitcoins. Runt om i världen finns serverparker där nya bitcoin skapas.

Genom avancerade uträkningar från en ännu okänd person (eller flera) som kallar sig Satoshi Nakamoto (som uppfann systemet) så är tillväxten av nya bitcoins inbyggt i systemet.

Komplicerat tekniskt system bakom piratvalutan

Vanliga valutor världen runt är knutna till centralbanker, länder och regeringar. Den nya valutan liknar istället ett peer-to-peer-nätverk, ungefär som de torrent-nätverk som man kan använda för att ladda ner långfilmer.

Genom det decentraliserade nätverket skickar folk krypterade ”överenskommelser” till varandra och de kan lagras både på den egna datorn men också på internetsidor som erbjuder just tjänsten att lagra bitcoin.

Systemet innebär också att inte vem-som-helst bara kan sätta igång och trycka upp sina egna bitcoins – det måste samköras med själva nätverket.

Har ingen central punkt

Gemensamt för tidigare e-valutor är att de har förmedlats genom en central nod och att det därmed finns någon som övervakar transaktionerna. Eftersom bitcoin inte har någon central punkt är systemet mycket svårt att stoppa (ungefär som torrent-nätverken).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.