Under nästan ett dygn hade NU-sjukvården höjd beredskap på sjukhuset NÄL efter det att attacken mot skolan Kronan i Trollhättan den 22 oktober 2015 ägt rum.
– Det var en extrem händelse. Inte bara för att vi hade svårt skadade patienter, det har vi varje dag, utan för att omständigheterna var så annorlunda. Många anhöriga strömmade till sjukhuset och ville ha information, stöd och tröst. Det var en utmaning för vår krisorganisation, säger Anders Kullbratt, planeringschef inom NU-sjukvården.
Under dagen samlades runt 300 anhöriga i sjukhuset och knappa fyra timmar efter att attacken ägt rum hade sjukhusets pressjour tagit emot 340 samtal.
God kvalité på vården
I sin helhet bedömer analysgruppen, som bestått av sju tjänstemän och forskare från offentliga verksamheter som är specialiserade på krishantering, att vårdpersonalen gjorde ett gott arbete. Att tre av de fyra patienter som vårdades dog berodde på omfattningen av deras skador och inte på vårdens kvalité.
Men det finns utrymme för förbättringar. Vid flera tillfällen gjorde medarbetare och chefer avsteg från den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den förbättringspotential man ser handlar om att tydliggöra roller, ansvar och rutiner.
Personalen improviserade
– Personalen är kreativ och initiativtagande, men det ska också stå i planen att man ska kunna vara det så att man kan känna sig trygg i sin roll. Man ska inte slaviskt följa sin roll utan det hör till att man improviserar, säger Anne-Lii Kivi, regionutvecklare, enhet säkerhet i Västra Götalandsregionen.
Som exempel på det nämns att personal på akutmottagningen arbetade utanför beredskapsplanen så att man stod bättre beredd när den första ambulansen anlände 10.43 – 44 minuter efter larmsamtalet till polisen.
Förbättringsarbete påbörjat
Inom NU-sjukvården välkomnar man kritiken och säger att förbättringen av den katastrofmedicinska beredskapsplanen redan var påbörjad, under året hade man haft två stabslägen i samband med att sjukhuset tappade sin vattenförsörjning.
– Vi lärde oss när planen prövades praktiskt att den måste utvecklas mer. Det här är en utredning som kommer att hjälpa oss bli bättre, säger Anders Kullbratt.