Februari är här och vabbandet når sin topp. De senaste två åren har Försäkringskassan märkt av en ovanligt hög nivå av vabbande, till följd av svåra influensatider och vinterkräksjuka. Även om man räknar med ett ytterligare högt vabbande i februari, så har influensan redan nått sin topp.

– Generellt sett toppar influensan i februari, men i år har den kommit tidigt. I år toppade den i vecka 52 vilket är ovanligt. Det har vi inte sett på flera år, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Förändring under hösten

Redan vid höstens skolstart börjar vabbandet öka. Det ökar sedan långsamt fram till februari, när det toppar.

– Sen så är vabbandet ungefär detsamma under januari, februari och mars även om det är som högst i februari, säger Niklas Lövgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

En av orsakerna till vabbandet i vintertid, förutom influensa och vinterkräksjuka, är så kallade RSV, eller RS-virus. Förkylningsviruset kan leda till att de minsta barnen får svårt att andas, och då kan man behöva söka sjukhusvård. Men även vintern i sig är en bov.

Kyla bidragande orsak

– Det blir kallare och torrare luft och då är det lättare att virus sprids. Plus att när det är kallt utomhus så är vi inomhus mer. Och när man är många personer på en begränsad yta så sprids också virus och sjukdomar, säger Ann Hasselberg, hygiensjuksköterska i förskola.

Förkylningar kommer naturligt och det går inte att skydda sig helt då baciller ständigt förändras. Däremot finns det vissa åtgärder som minskar risken att bli smittad.

– Det gäller att vara noga med att tvätta händerna innan måltid och efter toalettbesök. Och att skydda små barn och äldre människor som är sköra. Det är även bra om man lär barnen att hosta i armvecket istället för i händerna eller ut i luften. Och att stanna hemma om man är sjuk, säger AnnaSara Carnahan.

Mer generella tips är att se till att äta nyttigt och att hålla sig aktiv.