– Personer sjukskrev sig direkt efter beskedet för att gå hem och hantera besvikelsen, berättar Staffan Larsson som är rektor.

Han är också engagerad i Skolledarförbundet och menar att det är känsligt för staten att ge sig in i lönebildning. Han har också hört talas om lärare som funderar på att säga upp sig i missnöje över att inte få vara bland de 40 procenten av lärarna som fick höjd lön.

– Det här problemet har hamnat i rektorernas knä, det är svårt att hantera ett arbetslag där personer är oense, missnöjda och avundsjuka, säger Staffan Larsson.

Läs också: Lärarlönelyftet skapar stora löneklyftor

Rektorer överväger att byta karriär

Dessutom menar han att det blir svårt för rektorerna att ha synpunkter på hur lönebildningen ska se ut på lång sikt.

– Det finns också rektorer som funderar på om det här är rätt karriärsval, säger Staffan Larsson.

Men hade kommunerna kunnat säga nej till pengarna?

– Nej, det är så klart svårt att tacka nej till statliga pengar, då hade det nog också blivit klagomål, säger Larsson.

Bland många rektorer finns nu åsikten att det kommer att uppstå ett stort tryck på politikerna i kommunen att skjuta till mer pengar, så att även de 60 procent av lärarna som inte fått höjd lön kan få det.

– Det här blir en svår sak för skolpolitikerna att hantera. Jag tror man måste förstå att det är svårt för lärarna att se fördelarna på lång sikt, man ser bara det kortsiktiga – att en kollega får 3 000 kronor mer i månaden, och inte jag, säger Staffan Larsson.