Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskare varnar för vilseledande information

Vi har fått ett desinformationssamhälle istället för ett informationssamhälle. Det menar professor Jesper Strömbäck apropå Västerbottensnytts granskning som visar att journalisterna blir färre och PR-konsulterna fler.

Enligt medieforskaren är det viktigaste ur ett demokratiperspektiv att folk får sådan information som gör att de självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor.

– Och om det är så att journalistiska resurserna försämras samtidigt som kommunerna lägger ner mer resurser på kommunikatörer och informatörer så blir det ofta svårare för medierna att granska. Då riskerar viktig information att inte komma fram, säger Jesper Strömbäck som konstaterar att medier är den viktigaste källan till information om politik och samhälle.

Mindre information trots fler medier

I sin forskning har han också upptäckt problem med det nya medielandskapet. Trots att det finns fler medier än förr så finns det inte mer kvalificerad information. Tvärtom har andelen samhällsinformation och journalistik i medieutbudet sjunkit.

– Jag skulle till och med vilja säga att det är missvisande att kalla vår tids samhälle för ett informationssamhälle – det bör snarare kallas för ett desinformationssamhälle, säger han och fortsätter:

– Desinformation betyder en av tre saker; det kan vara falsk information, det kan vara missledande information det kan vara irrelevant information och och den här typen av information har ökat.

Det ställer högre krav på medborgarna som enligt honom går i olika riktningar. I takt med att medieutbudet blir allt större och alla väljer själva blir de mer selektiva och väljer efter eget intresse.

Nyhetsklyftan växer

Forskningen har identifierat en utveckling där de som är intresserade av politik och samhälle konsumerar mer nyheter än förr, samtidigt som de som inte är intresserade konsumerar mindre nyheter och därmed också blir mindre informerade.

– Vi ser alltså en klyfta mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare vilket riskerar att leda till ökade kunskapsklyftor och ökande deltagandeklyftor.

Något som i sin tur får konsekvenser.

– Politisk information är vad pengar är för ekonomin; på samma sätt som ekonomin inte fungerar utan pengar så fungerar inte demokratin utan kunskaper, slår Jesper Strömbäck fast.

Några enkla lösningar ser han inte.

– Det som är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv är att försöka öka sannolikheten att de som inte är intresserade av politik och samhälle ändå exponeras för nyhetsmedier och samhällsinformation.

En möjlig väg för att göra det är att i TV återkommande varje timme ha nyheter på några minuter insprängda mellan olika program, kanske som ett komplement till dagens nyhetsprogram.

Sannolikheten är då större att människor snubblar över nyheterna istället för  att aktivt måsta söka upp dem en viss tid.

OBS! Det här är en artikel som publicerades i februari 2015.

Relaterat