Provinsredaktören tillika ledamoten i Sara Lidmansällskapet Erik Jonsson som ligger bakom att citatet ”Skriv något på väggen så att andra får veta hur du har det” hamnat i konstverket ”Lev!” i gångtunneln under nya järnvägsstationen i Umeå.
Citatet var ett av många som samlats in från skolor, privatpersoner och Sara Lidman-kännare och som skickades till konstnärsduon FA+. Konstnärerna gjorde i sin tur ett urval men förslaget på det omdiskuterade citatet kom ursprungligen från Jonsson.
– Jag tycker att konstverket ska ställa frågor. Sara Lidman har ett brett tilltal med både kärleks- och kampbudskap och kampbudskapet är inte alltid så lättsmält. Hon ställer ofta frågan om vem det är som äger ordet och det offentliga rummet, och det fick vi ett snabbt svar på den här gången, säger Erik Jonsson.
Citat om tågtrafik
Om man läser citatet i sitt sammanhang handlar det om kollektivtrafik, det offentliga rummet och vem som har rätt att bestämma vad som ska finnas i det.
– Om man inte sitter i kulturnämnden så ska man inte ha åsikter om konstverket. Det som hänt här är att Hans Lindberg tror att man ska undvika att konstverket vandaliseras genom att tejpa över en del av det. Vem är det som bestämmer vad som är vandalism, frågar Jonsson retoriskt.
I det här fallet är det talande att det blir en kontrovers kring ett citat som handlar om det fria ordet, menar Jonsson.
– Jag tror att Sara sitter i sin himmel och ler åt att det blir en debatt om det fria ordet i samband med öppningen av det här fantastiska konstverket som ju så väl speglar hennes verk.
Också konstnärerna bakom verket tycker att det är anmärkningsvärt att just det här citatet fått så stor uppmärksamhet:
– I Stockholm har vi arbetat på motsvarande sätt med Strindbergcitat. Där har vi citatet ”Bibliotek borde brännas då och då, eljes blir bagaget för stort att släpa på.” Men inte har vi sett att folk har gått och tänt eld på bibliotek på grund av det, säger Ingrid Falk från konstnärsduon FA+.
Här är citatet i sin helhet. Det står att läsa i ”Om jag finge förändra Sverige” (ursprungligen publicerat i Expressen 22/2 1977)
”Med tre fyra timmars arbetsdag skulle ingen ha råd med privatbil. Men alla skulle ha tid att cykla. Och naturligtvis, skulle tåg, bussar och tunnelbana ha nolltaxa och gå ofta. SJ skulle bli folkets järnväg. Alla stängda stationshus skulle öppnas. Och under en övergångstid – innan det blivit en självklarhet – skulle det sättas upp anslag i den här stilen: 'Du som går här förbi är behörig att stiga in och värma dej – oavsett om du ämnar åka med nästa tåg eller ej. Också denna lilla kur är en vrå i folkets hem, som behöver din närvaro. Skriv något på väggen så att andra får veta hur du har det'”.