I höst får en del av landets lärare mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i lön efter att regeringens satsning ”Lärarlönelyftet” infördes i juni i år.

Totalt handlar det om tre miljarder som betalas ut i hela landet. Men många lärare är besvikna.

I Umeå som tilldelats mest pengar i länet, 30 200 000 kronor, räcker inte pengarna till alla utan det är i första hand de som redan är förstelärare som valts ut eftersom de bäst uppfyller Skolverkets kriterier.

En förstelärare har dessutom redan 5 000 kronor mer i lön och då kan löneskillnaden plötsligt handla om så mycket som 7 500 kronor, trots att lärarna inte själva haft möjlighet att påverka sin lön.

– Den som inte fått pengarna tänker kanske, men vänta, blev jag sämstelärare nu. Varför duger inte jag?, säger Niklas Norin som är lärare på Sjöfruskolan i Umeå.

– Eller de som fått kanske tänker: Vi jobbar i samma klass och planerar och gör samma uppgifter, men helt plötsligt är jag mer värd än min kollega.

”Inte rättvist”

Malin Backsell är förstelärare på Sjöfruskolan i Umeå och är en av de som omfattas av pengarna. Trots det tycker hon att alla lärare själva borde fått chansen att söka lönelyftet precis som hon sökt för att bli förstelärare. 

– Hade man gjort så hade det kanske känts mer rättvist, säger hon.

Men det var inte möjligt att låta alla lärare söka eftersom pengarna är så hårt styrda av Skolverkets kriterier menar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Peter Vigren (S) även om han håller med Malin.

– Det stora problemet är att de här pengarna inte läggs i vår egen lönestruktur. Vi hade gärna fått pengarna och fördelat själva, säger han.

Framför kritiken till regeringen

Tillsammans med Moa Brydsten (S) ordförande i för- och grundskolenämnden har han därför framfört kritiken i ett remissvar till regeringen, men också direkt till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) samt i en debattartikel.  

Men Lärarförbundet som också är kritiskt till de stora löneskillnaderna menar att kommunen inte kan skylla på staten för att de har fått pengar utan att det nu är upp till kommunerna att lösa lönefrågan lokalt.

– Nu är det upp till bevis för kommunen att lägga till de här pengarna så att vi får upp lönerna för alla lärare. De måste avsätta pengar helt enkelt, säger Lärarförbundets ordförande i Västerbotten Birgitta Ljungberg.

– Pengar finns men det är ju en evig politisk prioritering i kommunen vart man ska skicka pengar fram och tillbaka, svarar Peter Vigren (S) på Lärarförbundets förslag.