Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Svenska landsbygdssatsningarna blygsamma

Johan Persson (S), landsbygdskommittén.

Förra veckan presenterade landsbygdskommittén 75 förslag för att minska de regionala klyftorna i landet. Sven Erik Bucht presenterade förslaget som ”historiskt”. Men jämför man med de satsningar som görs i Norge är landsbygdskommittens förslag mycket blygsamma.

Bland annat så satsar Norge tre miljarder årligen i det särskilda stödområdet Nord Troms/Finnmark, vilket kan jämföras med de 500 miljoner som enligt förslaget ska satsas i 23 utpekade kommuner i Sverige.

Stora skillnader mellan Norge och Sverige

Anslagen till regionalpolitik i den svenska statsbudgeten uppgår till 3,3 miljarder kronor för 2016. Det är ungefär lika mycket som de 1,8 miljarder norska kronor som ligger under motsvarande budgetpost i den norska statsbudgeten. Norges befolkning är drygt hälften så stor som Sveriges. Men där upphör likheterna.

* I Norge finns många kommuner med få invånare. Alla kommuner som har mindre än 3200 invånare får ett extra statligt bidrag på 11,5 miljoner kronor till kommuner som ligger i det regionala stödområdet, 5,3 miljoner till kommuner i andra delar av landet.

* Arbetsgivaravgiften är regionalt differentierad i fem olika zoner. Totalt kostar de reducerade arbetsgivaravgifterna 14,3 miljarder kronor årligen för närvarande.

* Nord-Troms och Finnmark är sedan 90-talet utpekat som ett särskilt stödområde. Det innebär bland annat att arbetsgivaravgifterna är nedsatta till noll och att de som tar jobb i regionen kan få skriva av sina studieskulder. Tre miljarder norska kronor kostar denna satsning, vilket kan jämföras med de 500 miljoner årligen som landsbygdskommittén vill satsa på 23 särskilt utsatta kommuner i Sverige, där åtta av länets kommuner finns med.

* Vattenkraftskommuner får del i vinsten från kraftproduktionen. En granskning som SVT Nyheter Jämtland gjorde härom året visade att det norska systemet exempelvis skulle ge Storumans kommun 80 miljoner kronor årligen och Ragunda kommun 193 miljoner.

* Den norska jordbrukspolitiken ger tydligt regionalt differentierade stöd till produktion i de delar av landet där produktionsförutsättningarna är sämre.

”Inte möjligt att genomföra i Sverige”

Jämfört med Norge är förslagen från landsbygdskommittén tämligen blygsamma i kronor och ören räknat.

– Skulle vi genomföra en sådan modell som Norge gjort så skulle det kosta 40-50 miljarder, det skulle inte vara politiskt möjligt att genomföra i Sverige, säger Johan Persson (S), som är ordförande i landsbygdskommittén.

Stadig befolkningsutveckling

De utvärderingar av den norska politiken som har gjorts de senaste åren visar att resultaten varierar mellan olika delar av landet, men att politiken på många håll gett goda resultat. Visserligen växer de norska storstadsområdena snabbast, men befolkningsutvecklingen ser stadig ut i stora delar av landet.

Den senaste befolkningsprognosen fram till 2040 pekar mot att alla norska fylken kommer att ha en ökande befolkning. Så ser det inte ut i motsvarande prognos för Sverige.

Landsbygdens framtid

Mer i ämnet