2003 var antalet mjölkbönder i västerbotten 470. Bara elva år senare är antalet nere på 237. Mer än hälften av länets mjölkbönder har alltså gett upp, och problemet är lönsamheten.

Sänkte mjölkpriset ytterligare

Även Norrmejerier brottas med lönsamhetsproblem och så sent som för två månader sedan sänktes ersättningen till bönderna ytterligare. Idag besökte Jordbruksverkets insynsråd Umeå för att diskutera hur jordbruken i norra Sverige ska överleva.

– Vi pratar om mjölkens framtid här i norrland. Det borde vara en god framtid med tanke på vilka fantastiska mervärden de har, säger Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg, och fortsätter:

– Bara man attraherar konsumenterna mer än man gör idag och försöker få konsumenterna att göra medvetna val.

Svenskmärkning ska förenkla

En konkret sak som enligt Jordbruksverket ska göra det lättare för konsumenterna framöver är den nya svenskmärkning som just nu arbetas fram och som bland annat kan göra det enklare för de som vill köpa svensk ost att göra det. Men de menar att det krävs också mer av bönderna.

– Svenska mjölkbönder måste forstätta att utveckla sitt företagande på bästa sätt. Man måste klara de olika prisskillnaderna som är på den här marknaden och man måste flörta mer med konsumenterna så de kan göra medvetna val, säger Leif Denneberg.

Gillar inte förtandet

Men en som inte gillar ordvalet i att bönderna ska flörta med konsumenterna är Arne Lindström, ordförande på LRF i Västerbotten.

– Det var ju också ett uttryck att använda, säger Arne Lindström. Jag måste säga att det var en konstig uppfattning från en generaldirektör. Han borde väl framförallt titta till sitt eget och vad han kan göra.