SE MER: Sametingsvalet på under en minut

Marita Granström, från Indal, har länge varit aktiv i den samiska politiken. Tidigare har hon varit med i partiet Min Geaidnu men på söndag kandiderar hon som andra kandidat för det mindre partiet Álbmut eller Folket som det heter på svenska.

– För att kunna påverka måste man delta och jag känner att jag behöver påverka, säger Marita Granström (Folket).

Ett splittrat folk

Hennes viktigaste fråga handlar om att ena det samiska foket. Hon anser att Rennäringslagen, som infördes 1971, har splittrat samerna. Lagen säger att den som är av samisk härkomst får använda mark och vatten till underhåll för sig själv och renar. Däremot får endast de som är medlem i en sameby utöva renskötselrätten. Området som lagen täcker är begränsad till områden endast i Norrbotten och Västerbottens län.

– Det ska inte spela någon roll vart man bor. En befolkning är en befolkning och det ska vara lika oavsett vart man bor, säger Marita Granström.

En annan viktig fråga för Álbmut är det samiska språket. Enligt Marita Granström finns det inga språklärare så barn som vill lära sig samiska har ingen rätt till hemspråksundervisning.

– Staten förbjöd samerna från att prata samiska, så mycket av språket har ju gått förlorat. De som vill ha hemspråksundervisning får inte det, trots att lagen säger det.

Samiska kulturprofiler

Under de senaste åren har samiska artister som Maxida Märak, Sofia Jannok och Jon-Henrik Fjällgren börjat betyda mycket för den samiska kulturen. De når även svenskar och framför allt ungdomar.

– Bland de yngre har de en större påverkan än bland de äldre, för de äldre har en fast syn som de kanske inte släpper så lätt.

SVT: Vad finns det för skillnader bland generationerna?

– Jag kan bara tänka på min egen mammas generation där det var förbjudet med samiska, man ville helst inte ens visa att man var same, medan dagens ungdomar är stolta och talar gärna om för alla att de är samer, så det är ganska stor skillnad.

”Hård mobbning”

SVT: Varför var det så?

– Hon kom aldrig till en sameskola utan gick i en svensk skola. Min gammelmormor gick ju i samekläder på torget och överallt här och när mamma gick från skolan och såg gammelmormor ville hon inte kännas vid henne utan sprang och gömde sig. Det var ju ganska hård mobbing med lappunge och så. Det var väl inte så roligt.

Men hon ser en förändring:

– Förändringen tror jag är mycket för våra unga artister som bidrar till saker och ting.

MISSA INTE: Ladda ner SVT:s app för mer lokala nyheter