Debatten har rasat sen Dagens Nyheter förra veckan berättade om Mittmedias minst sagt radikala tankar för framtiden för sina 28 tidningar i landet.
1 500 tjänster skulle bort och klassiska tidningar som Gefle Dagblad, Östersunds Posten och Sundsvalls Tidning på väg att omvandlas till gratisblad.
Dementierna från Mittmediaföreträdare kom snabbt: det finns inga förslag, inga beslut, bara olika tänkbara scenarier, har det hetat från nytillträdde vd:n Per Bowallius och andra i ledningen.
Men samtidigt har det varit tillräckligt konkreta planer för att diskuteras i företagets styrelse.
Ville ha ”Big bang”
Och tillräckligt kontroversiella tankar för det senaste styrelsemötet skulle sluta med att sittande vd:n, Thomas Petersohn och Anna-Karin Lith, redaktionell chef plötsligt fick kliva av.
– Det är svårt att göra en bedömning utifrån, men jag tror att det är mer än bara en tanke man vill väcka utan det finns en seriositet bakom, säger Lars Nord.
I efterhand har Lith i en intervju förklarat att Mittmedias ledning ville ha en ”big-bang”, och att det var just Per Bowallius som stred för förslagen som skulle innebära de mest långtgående konsekvenserna.
Det handlar inte om något ”worst-case” scenario utan om resultatet av ett omfattande strategi, sa Lith till Dagens Nyheter.
Allvarligt
Lars Nord är medieprofessor vid Mittuniversitetet och forskar om hur den politiska kommunikationen mellan makthavare, medier och medborgare fungerar. Utvecklingen är bekymmersam, menar han:
– Skulle man genomföra förslag som de här får vi en situation där den lokala journalistiken försvinner från stora delar av landet.
– Det är utomordentligt allvarligt, det handlar inte så mycket för tidningars väl och ve, utan att människor inte längre får ta del av den lokala journalistik som granskar makten.
Inom kort ska regerinens medieutredare Anette Novak presentera sina förslag – för en bransch som enligt kulturminister Alice Bah Kuhnke ”står inför ett stup”.
Samlat grepp
Det handlar om en mediepolitik från 70-talet som ska ersättas.
Frågan är nu om politiken, staten kan – och hinner – rädda lokaljournalistiken.
– Min förhoppning, säger Lars Nord, är att det för en gångs skull tas ett samlat grepp och att man inte bara petar i enskilda mediers förutsättningar.
– Jag hoppas på ett en samlad syn på vilka medier människor använder och vad som gör störst demokratisk nytta, säger Lars Nord,