Enligt avtalet mellan Migrationsverket och Floating Accomodations Sweden AB betalar Migrationsverket för alla platser på båten, oavsett hur många platser som används. Priset: 5,6 miljoner kronor i veckan, eller drygt 290 miljoner på ett år. Med chans till förlängning i ytterligare tre år. Ersättning utgår när den första asylsökande flyttar in på anläggningen.
Pressat på Migrationsverket
– Vi hyr båten, så är det, säger Willis Åberg, avdelningschef på Migrationsverket
SVT: Varför har ni skrivit ett sådant avtal?
– För att vi överhuvudtaget skulle få något fartyg som var intresserat. Vi måste komma ihåg att vi behövde platserna och att ställa in en båt kostar ganska mycket pengar och då måste vi också göra det tillräckligt intressant för att de ska ställa upp, säger han.
SVT: Om ni placerar 100 asylsökande på båten får de betalt för 1790?
– Ja vi hyr ju båten. Sedan får ju vi se till så att vi nyttjar båten i den omfattning som vi betalar för. Det måste vara vår strävan, menar Willis Åberg.
Han säger att Migrationsverket hade ett stort behov av platser när avtalet skrevs och att man var i en pressad situation.
— Ja, vi skulle inte ha skrivit det avtalet i dag.
Båten uppges vara i toppskick
Men Willis Åberg säger att han har svårt att tro att det blir något asylboende på båten. Trots att man skrivit avtal om just det.
– Jag har svårt att se det med tanke på att det nu är den fjortonde juni och enligt avtalet ska vi kunna flytta in den andra juli. För det krävs ju en del tillstånd och anordningar för att man ska kunna fytta ombord. Och vi ska godkänna det innan, säger han.
Men enligt uppgifter till SVT ska båten vara servad och klar. Ombord finns 120 anställda. Och enligt vad SVT erfar är båten redo att ta emot asylsökande omgående. Catering ska också vara ordnad.
Fick förlängd tidsfrist
Enligt avtalet skulle detsamma upphöra om inte leverantören fått alla tillstånd och påbörjat uppdraget inom två månader, dvs den tredje maj.
När så inte var fallet, valde Migrationsverket att förlänga tidsfristen med ytterligare två månader.
– Det var mera generellt. Det gjorde vi på alla avtal för att vi såg att det var för kort tid för att kunna fullgöra plikten. Det vara mera upphandlingstekniskt. Det var inte relevant med två månader, uppger Willis Åberg på Migrationsverket.
SVT: Kan det bli en tvist av det här?
– Jag vill inte föregå något utan jag vet bara vad vi anser föreligger när det gäller avtalet.