I Jämtland har nämligen Folkinitiativet Rösta om Stornorrland samlat in de 11000 namnunderskrifter som krävs för att en omröstning ska kunna bli aktuell.

– Vi vill ha en folkomröstning för vi vill att folk ska få tycka till i den här frågan. Vi är inte för eller emot Stornorrland. Vi är för en region som folket är för och mot en region som folket är emot, säger Mattias Warg, en av initiativtagarna.

Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande. Om tio procent av de röstberättigade begär det måste fullmäktige pröva om en folkomröstning ska hållas. Men om två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige sedan röstar nej till initiativet blir folkomröstningen inte av.

”Bäst är att skjuta upp”

Folkinitiativet Rösta om Stornorrland kommer att ha listorna ute ytterligare en vecka. Därefter ska de lämnas in till regionfullmäktige i Jämtland Härjedalen, som i sin tur ska ta ställning i frågan.

Samtidigt kommer Folkinitiativet Rösta om Stornorrland att skriva ett remissvar till den statliga Indelningskommittén, som i sin tur bereder ärendet åt regeringen. Mattias Warg konstaterar att det under torsdag inkommit samtal till Folkinitiativet Rösta om Stornorrland från bland annat Dalarna, där det finns liknande initiativ på gång, och han berättar att det höjs röster även i Norrbotten om en folkomröstning.

– Det bästa är om man skjuter upp det här beslutet om regionindelning till efter 2019, då kan man ha omröstningar på vägen, säger Mattias Warg.

Komplex fråga

Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Jämtland Härjedalen, säger att hon i sin tur hellre ser en opinionsundersökning och att det redan finns ett sådant förslag presenterat av Liberalerna. Samtidigt säger hon att frågan om folkomröstningen ”givetvis kommer att hanteras”.

 – Jag är rädd när man förenklar komplexa frågor till att bli ett ja eller nej, utan att man utvecklar frågeställningarna, säger hon.

SVT: Men på vilket sätt vore det mer demokratiskt med en opinionsundersökning jämfört med en folkomröstning?

– Om det är mer demokratiskt vet jag inte, men det skulle ge ett bättre underlag. Då har vi möjlighet att ställa fler frågor om hur vi till exempel kan göra för att skapa mer tillväxt och vilka funktioner som vi kan centralisera eller inte. Dessutom är det billigare och går fortare. En folkomröstning är en stor apparat, säger Ann-Marie Johansson.