– Jag tänker att det är förfärligt. Det här är verkligen ett stort problem som vi måste ta på allvar,  Lisbeth Slunga Järvholm, docent och överläkare på arbets- och miljömedicin på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar också mer depressionssymtom än andra, det visar flera års forskning.

Kan leda till arbetsskada

På avdelningen för arbets- och miljömedicin utreder man, på remiss, patienter som har allvarliga besvär och bedöms ha kunnat få en arbetsskada av trakasserierna. Avdelningen fungerar också, med sin expertkunskap, som ett externt stöd för företagshälsovården.

– Det kan ju få förfärliga konsekvenser om det är allvarlig mobbning, alltså mobbning som förekommer under lång tid och som upprepas och kanske eskalerar över tid. Man vet att man har en 2-3 gånger högre risk för depression om man varit utsatt för mobbning. Det finns också stor risk att man blir sjukskriven och utslagen från arbetslivet, och man har väldigt svårt att komma igen. Det finns till och med självmord som inträffar på grund av mobbning, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent och överläkare på Norrlands Universitetssjukhus.

Kvinnor mer utsatta

Bland både män och kvinnor har besvären av trakasserier och mobbning ökat, visar siffror från Arbetsmiljöverket och SCB. Men störst är ökningen bland kvinnorna, där nästan 1 av 100 drabbas.

Yrken som sticker ut är bland annat lärare, socialsekreterar, kuratorer och hälso- och sjukvårdspersonal. Siffrorna är visserligen låga, jämfört med andra arbetsskador, men mörkertalet tros vara stort och okunskapen och fördomarna frodas.

Alla kan drabbas

– Man brukar diskutera att det skulle bero på den mobbade själv, att det är vissa egenskaper som gör att man blir mobbad. Men det finns ingenting som stödjer det. Det är faktiskt så att ALLA kan råka bli utsatt för mobbning. Och vi har väldigt dåliga skyddsmekanismer mot det här. Vi är alla väldigt sårbara för detta att bli utesluten och systematiskt kränkt. Det är något som påverkar människan på djupet. Man har också sett att det kan påverka personligheten. Man blir mera känslig, försiktig och misstänksam. Det får väldigt allvarliga, stora konsekvenser, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Det är inte ovanligt att det chefen som står för kränkningarna. Samma person som är ansvarig för en god arbetsmiljö, enligt lagen.

Svag position

– När mobbning inträffar ligger det i definitionen att det ligger en maktskillnad. Det är därför man är så utsatt när man blir mobbad. Man är i en svag position och man har svårt att försvara sig helt enkelt. Det ligger i begreppets natur att det är någon som har ett överläge. Det kan vara att det är chefen eller att det är många medarbeterare som tillsammans ger sig på någon, säger hon.

Hon säger också att det i grunden oftast finns organisatoriska orsaker bakom kränkningarna och mobbningen på arbetet.

Skam och skuld

Trots att forskningen är tydlig med de allvarliga konsekvenserna visar statistiken att allt fler signalerar att de mår dåligt. Det är en utveckling som måste vändas, menar Lisbeth Slunga Järvholm.

–Jag tror att det beror på okunskap och att vi inte riktigt har velat ta tag i den här problematiken. Det är svårt och många obehagliga känslor förknippade med det här fenomenet. Både skam och skuld, alltså vem är skyldig, vem är förövare: Det finns en tendens att vi vill undvika det här och att vi inte vill inse att problemet finns och ta tag i det.

Ny föreskrift ställer krav

Den sista mars börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om Organisatorisk och social miljö att gälla. Den hoppas hon ska göra skillnad.

– Där tar man upp just det här och hur man ska arbeta med att förebygga det. Det är väldigt viktigt och angeläget och något som arbetsgivare nu är skyldiga att ta tag i.

Avlastning behövs

Även systern till ”Maria”, som blev sjukskriven av kränkningarna, vågar tro att den ska göra skillnad.

– Jag har stora förhoppningar om att det ska leda någonstans. Men samtidigt så måste det till att arbetsbelastningen minskar, så att alla får lite avlastning.

SVT: Så du menar att allt hänger ihop?

– Ja, i allra högsta grad.