Antalet så kallade handräckningsärenden har ökat de senaste åren för polisen i Västernorrland. År 2011 utfördes 517 handräckningsärenden, ifjol 568 och hittills i år närmare 300 fall. En majoritet av fallen rör transporter av psykiskt sjuka. Nu växer missnöjet inom polisen. I de flesta fall behövs inte polisens hjälp, anser man.
– De ärenden vi faktiskt ska hantera, de är ganska få. Tyvärr begärs det transport av polis i för många fall som inte polis behövs. Det blir ju rena sjuktransporter, som faktiskt ambulans och sjuktaxi kan göra. Det betyder att vi inte kan vara på andra ställen och hjälpa till, alltså utreda brott och sånt som vi faktiskt ska göra, utan vi blir vårdbiträden istället, säger vakthavande befäl vid länskommunikationscentralen Tommy Nygren.
Utbredd oro
Transporterna kan bli långa då Västernorrlands enda psykiatriska slutenvårdsenhet finns i Sundsvall. Det är exempelvis inte ovanligt med transporter från Örnsköldsvik till Sundsvall.
Men det finns inte bara kritik – utan också oro. I en del fall ska mycket våldsamma personer köras många mil i en vanlig polisbil. Och sjukvårdssekretessen gör att polisen inte får hela sjukdomsbilden.
– Ja det är inte ovanligt att under sådana här handräckningsärenden så att polismän utsätts för hot om våld och våld, säger huvudskyddsombud inom polisen i Västernorrland, Carl-Johan Scott.
För ett par år sedan utsattes till exempel en polisman för ett attack under en bilfärd, söder om Sundsvall, där han var nära att strypas.
Nytt projekt
Kritiken har vuxit och har nu lett till att ett samverkansprojekt mellan landstinget och polisen i Västernorrland inletts. Målet är bättre använda resurser med en gemensam syn på när polisens hjälp ska tas i anspråk. Det handlar inte minst om en gemensam definitionen av vem som ska betecknas som ”farlig” och inte. I de fall en person bedöms som ”farlig”, hotfull eller våldsam ska polisen bistå sjukvården. Men idag kan den bedömningen skilja sig mycket mellan sjukvården och polisen. Syftet med projektet är också att utarbeta mer gemensamma rutiner. Dessutom hoppas polisen också kunna få mer information om berörd person i varje handräckningsärende, så att man bättre kan förbereda sig inför varje transport.