Satsningen är en del av något som kallas ”organiserad sysselsättning”, och i Västmanland har Migrationsverket avsatt större resurser till detta än i andra län.

Orsaken är att praktikplatsen kan bryta av en passivitet.

– Förr i tiden var man asylsökande kanske en till två månader. Nu är man det i två år. Då behöver man göra någonting, säger Lars Brånn, enhetschef på Migrationsverket.

Konsensusbeslut och fika

Syftet är också att de asylsökande ska förstå hur en svensk arbetsplats fungerar.

– Vi tar konsensusbeslut, vi fikar, varför gör vi det? Så man behöver inte hela tiden tänka att det ska leda till ett jobb, utan det handlar mycket om att förstå hur en svensk arbetsplats fungerar, säger Lars Brånn.

Hur ser du på risken att arbetsgivare tar in asylsökande praktikanter istället för att anställa personal?

– Det finns en sådan risk, så därför föreslår vi: anställ, och samtidigt som du anställer tar du en eller två praktikanter. Det blir en nollkostnad, och du kan på sikt få någon du kan anställa, som redan kan jobbet. Men vi följer upp detta och det händer också att vi avslutar praktiken om vi ser att det inte fungerar som det ska, säger Lars Brånn.