Sedan år 2000 har andelen flickor i den kommunala skolan i Västerås minskat från 49% till 46% 2015. De flesta flickor går i kommunal grundskola i årskurs 1-3 så tappet av flickor är betydligt större om man bara skulle titta på högstadierna. Under 2015 och 2016 tog också Västerås emot flera ensamkommande pojkar i högstadieålder vilket gör det svårt att jämföra siffrorna över tid. Men hur man än räknar så kan man se att det under lång tid pågått ett tapp av flickor från de kommunala grundskolorna till friskolor och något trendbrott är inte i sikte.
Åtgärdsplan behövs
Grundskolenämnden lyfter tappet av flickor i sin riskanalys inför kommande år och menar att en rad åtgärder behöver vidtas för att i ett första skede ta reda på varför det ser ut som det gör och sedan vidta eventuella åtgärder.
Det man i ett första skede vill göra är en extern utredning kring hur skolorna arbetar med normmedvetenhet, hjälpa rektorerna att ta fram frågor till föräldrar för att ta reda på varför elever byter skola samt ta fram underlag för arbetsmetoder för att förbättra verksamheten så att fler flickor väljer att vara kvar i den kommunala skolan.
40/60 ett vanligt mått
I de kommunala grundskolorna i Västerås är en allt vanligare könsfördelning ca 40/60 mellan könen, där pojkarna dominerar. Några exempel på skolor för 2017 är Viksängsskolan, Bäckbyskolan, Pettersbergsskolan, Nybyggeskolan och Blåsboskolan. I de två största friskolorna i kommunen dominerar istället flickorna. Fryxellska skolan har ca75% flickor och Kunskapsskolan 58%.
– Jag har ett uppdrag att försöka förändra könsfördelningen vid Fryxellskaskolan, berättar vd/rektor Monica Widelund som tillträdde tjänsten för bara 2 veckor sedan. Könsfördelningen vid Fryxellska skolan har blivit allt mer ojämn de senaste åren och det beror i stor utsträckning på att nästan alla områdesklasser tagits bort och skolan blivit en ren profilskola inom sång och dans.
– Jag jobbade tidigare vid Rytmus i Örebro och där fanns inte den här könsobalansen på samma sätt. Kanske berodde det på att vi arbetade med gymnasieelever. Det kan vara så att killarnas musik och dans intresse visar sig senare i åren.
Både Viksängsskolan och Kunskapsskolan har bra meritvärden och ligger inom samma upptagningsområde och båda rektorerna anser att könsfördelningen idag inte är ett problem men att den kan bli det om den fortsätter öka.
– Jag tror att en av orsakerna till att det ser ut som det gör på Viksängsskolan är att vi har en idrottsprofil med fotboll som kanske i första hand riktar sig till pojkar, säger Peter Johansson rektor på skolan.
Får det här några konsekvenser på skolan?
– Det kan ju bli lite grabbigt ibland men vi försöker ha koll på det och stoppa så kallade skojbråk innan det går för långt.
Kan det vara en bidragande orsak till att flickor väljer bort er, att det blir för grabbigt?
– Nja, jag tror snarare att det handlar om att vi har många pojkar som är villiga att åka långt för att gå på vår skola, vi har ju kö till skolan. Dessutom har vi ju en annan skola på samma område som lockar till sig en hel del flickor från oss.
– Jag tror också att de (Kunskapsskolan) har ett undervisningssätt med större eget ansvar som i större utsträckning passar flickor än pojkar.
Flickor i majoritet på Kunskapsskolan
Kunskapsskolan ligger i samma upptagningsområde som Viksängsskolan och rektor Lars Jonsson säger att han märker en tendens att flickor från Viksäng väljer att gå på Kunskapsskolan istället för att gå kvar på Viksängsskolan.
Är könsfördelningen ett problem hos er tycker du?
– Jag frågade några elever i morse innan SVT skulle komma om dom märkte av att vi är 58% flickor och dom blev jätte förvånade och sa att dom inte hade tänkt på det alls.
– Jag tycker inte att könsfördelningen idag är ett problem men jag tror att vi får ha ögonen på det så att det inte drar iväg.
Skulle ni kunna lösa könsfördelningen på något sätt med kvotering eller värvningskampanjer?
– I dagsläget ser jag inga möjligheter till det. Vi har lång kö till skolan så att gå ut med någon kampanj för att locka killar och sen inte kunna ge dom någon plats ser jag inte som rimligt.
Går det att kvotera in pojkar?
– Nej, det får vi inte göra.
Ojämn könsfördelning kan skapa exkludering enligt forskare.
– När en grupp blir uppemot 70% så startar en rad exkluderingsmekanismer berättar Mia Heikkilä, docent i pedagogik med stor kunskap i genusfrågor.
– När en grupp blir dominant så är det den gruppens normer som är gällande och giltiga i den miljön och det kan göra att man uppfattar andra som inte passar in i normen utifrån kön, etnicitet eller annat som avvikande. Man får bara vara med om man anpassar sig till de normer som gäller eller accepterar det den dominerande gruppen anser vara normalt.
Varför är det ett problem?
– Risken är att man tar med sig den erfarenheten från skolan ut i arbetslivet eller till universitetet och då är risken stor att man aktivt eller omedvetet exkluderar individer eller undviker att samarbeta med personer som avviker från den norm man är van vid. Och det kan bli ett problem i längden för det blir sällan bra samhällen av väldigt uppdelade samhällen.
Varför väljer just flickorna och deras föräldrar bort den kommunala skolan?
Johan Söderberg har sin dotter på Kunskapsskolan, tidigare gick dottern på kommunala Lövängsskolan.
– Vi var väldigt nöjda med Lövängsskolan och hade gärna låtit vår dotter gå kvar där fram till 6:an men vi insåg att om vi gjorde det skulle hon inte ha någon möjlighet att välja någon annan skola än Nybyggeskolan till högstadiet och det kändes inte bra. De flesta friskolor gör bara ströintag i årskurs 7 så hennes valmöjligheter skulle minska drastiskt så vi kände oss tvungna att agera.
Hur gjorde ni valet?
– Vi tittade noga igenom meritvärdena för de skolor som var aktuella och besökte olika informationsmöten. I slutändan valde vi mellan Viksängsskolan och Kunskapsskolan och sista ordet fick så klart vår dotter.
Varför ville ni inte att dottern skulle gå på Nybyggeskolan?
– Det var mer ett val till något än från något vill jag poängtera.
– Men meritvärdena för Nybyggeskolan var väldigt låga vid en jämförelse och dessutom hade vi hört av andra att det inte är någon vidare ordning där och ordning är viktigt för vår familj.
Vad tilltalade er med Kunskapsskolan?
– Deras pedagogik med mycket eget ansvar och att man läser utifrån kurser och följer upp elevernas utveckling. Det påminner mycket om studiemetoderna på högskolan och vi såg det som en bra förberedelse inför högre studier.
Rektor på Nybyggeskolan Mats Jensen säger att dom inte upplever att skolan generellt väljs bort av föräldrar utan att skolan består av en blandning av elever utifrån kön, etnicitet och socioekonomisk status.
– Precis som samhället i stort. Sedan har vi naturligtvis utmaningar precis som alla andra skolor. De låga meritvärdena för skolan jobbar man aktivt på att förbättra. Just nu pågår ett projekt med sammanhållen lektionstid och längre arbetspass som hittills slagit väl ut på individnivå, berättar Mats.
Ingen tydlig forskning kring flickors skolval
Någon entydig forskning när det gäller skolval och kön verkar inte finnas. De flesta studier kring skolval och friskolereformen tar inte hänsyn till kön. Men när det gäller skolval och skolresultat generellt så vet man att klass(sociekonomiska faktorer) kön och etnicitet påverkar våra val.
Anna Ambrose är doktor i barn och ungdomsvetenskap och doktorerade vid Stockholms universitet med en avhandling bland annat kring hur det fria skolvalet påverkar den lokala skolmarknaden i storstadsregionen.
Hon kom bland annat fram till att en skolas plats och rykte är en viktig faktor för om den blir populär eller inte och ryktet var inte alltid faktabaserat. Skolan som låg i ett i utsatta område hade mycket svårt att hävda sig i konkurrens med andra skolor i hennes avhandling.
– När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.
Men flickorna då, varför är det just dom och deras föräldrar som väljer bort den kommunala skolan?
Mia Heikkilä är docent inom pedagogik vid Mälardalens högskola och har även stor kunskap inom genus och jämställdhetsfrågor.
– Det finns nog inget tydligt svar på den frågan men det jag tror att det beror på är att det finns en förväntan kring att flickor ska vara duktiga i skolan och att man som flicka ska sträva efter att komma till miljöer där man kan utvecklas väldigt maximalt. Det finns ett stort tryck och en förväntan på tjejer att leva upp till mycket idag att vara duktiga oavsett om det handlar om sport, utseende eller skolresultat.
Risk för icke likvärdig skola om utvecklingen fortsätter.
Både Anna Ambrose och Mia Heikkilä varnar för att en fortsatt segregering av skolan utifrån kön eller etnicitet i förlängningen riskerar att leda till en ojämlik skola, något som är lagstadgat att kommunen ska erbjuda. Det dom menar är att om flickor med höga betyg hamnar i vissa skolor och pojkar med låga betyg i skolor i utsatta områden finns det en risk att både föräldrar, lärare och rektorer sänker förväntningarna och till slut anpassar undervisningen nedåt med lättare kurser och övningar osv så att undervisningen blir sämre på vissa skolor.
Åtgärdsplan behövs
Grundskolenämnden lyfter tappet av flickor i sin riskanalys inför kommande år och menar att en rad åtgärder behöver vidtas för att i ett första skede ta reda på varför det ser ut som det gör och sedan vidta eventuella åtgärder.
Det man i ett första skede vill göra är en extern utredning kring hur skolorna arbetar med normmedvetenhet, hjälpa rektorerna att ta fram frågor till föräldrar för att ta reda på varför elever byter skola samt ta fram underlag för arbetsmetoder för att förbättra verksamheten så att fler flickor väljer att vara kvar i den kommunala skolan.
Fria skolvalet ett problem
Viksängsskolans rektor tycker att det fria skolvalet bör ses över och att det finns mycket att göra när det gäller hur man bygger bostadsområden idag. En blandning av upplåtelseformer och att alla bostadsområden är ungefär lika attraktiva kan bidra till att öka variationen i upptagningsområdet.
Mikael Lindh(S) tycker inte att situationen är så allvarlig ännu men menar att friskolereformen har slagit hårt mot den kommunala skolan som inte har hängt med när friskolorna tagit marknadsandelar men några begränsningar i det fria skolvalet vill han inte öppna för.
– Jag tror att vi i det här läget behöver göra ett annat arbete och det är det vi påbörjar nu.
Jenny Boström(L) som också är ledamot av grundskolenämnden säger samma sak.
– Jag har svårt att se ett behov av det idag innan vi har något ordentligt faktabaserat underlag. Däremot tycker jag att vi ska diskutera och ta fram olika förslag på hur vi kan förhindra det här. Är problemet stök i dom kommunala skolorna så måste vi ta itu med det.
Alla inslag i ämnet hittar du här
Flickor väljer bort den kommunala grundskolan