Efter reformationen var kloster förbjudna i Sverige från 1595 fram till 1951.
De kloster som finns i Sverige är främst katolska – men det finns undantag. Utanför Sala ligger Östanbäcks kloster, landets enda svenskkyrkliga munkkloster, inspirerat av den katolska benediktinorden från 500-talet med fokus på bön och arbete.
– Vi är till ungefär 80 procent självförsörjande och arbetar mycket med ekologisk odling, ljusstöpning och smideshantverk. Vi får också en del gåvor, säger broder Birger Nielsen, 71, från Danmark som kom hit som munk 1973 för att söka stillheten och blev kvar.
Gör egna ljus i klostret
Östanbäcks kloster stöper och gjuter paraffin- och vaxljus till församlingar inom Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och olika frikyrkor, samt till privatpersoner och företag i hela Sverige. På ett år hinner det bli uppskattningsvis två ton ljus.
Klostret grundades 1970 och fick en ny träkyrka 2012. I dag bor fyra män, en kvinna och två hundar i klostret. Som mest har de varit åtta personer, fram till för drygt tio år sedan.
– Men vid en tidpunkt på 1980-talet var vi bara två. Det är inte konstigt att folk kommer och går i ett kloster. Man kan vara gäst en kort period och vill man fortsätta blir man novis i ett till tre år. Det är en prövotid. Efter det kan man avlägga klosterlöften för ett eller tre år och sedan slutliga löften. Vill man gå efter det så går det att lösa. Det är upp till det egna samvetet, säger broder Birger.
Deras vardag handlar om bön, arbete, vila och andlig läsning, i enlighet med klosterlöftena om lydnad, sökande av Gud i omvändelse och att förbli i klostret. Där ingår även egendomsgemenskap och kyskhet.
I klippet: Följ med på en rundtur i klostret!
Broder Birger har varit här i 51 år: ”Det var det jag sökte”
