De nya reglerna har beslutats av riksdagen och kommit till för att bättre skydda både vuxna och barn som placeras på skyddade boenden.

Västerås stad har i dag mellan 15 och 25 pågående placeringar av vuxna på grund av våld i nära relation.

– Sedan kan det också vara barn som har följt med, förklarar Emeli Lanninge, vikarierande enhetschef för kommunens VIR-enhet, som arbetar mot våld i nära relation.

Västerås har inga egna skyddade boenden, utan anlitar externa aktörer, ibland ideella, som kvinnojourer, ibland privata.

Oro för att färre ska söka hjälp

De nya reglerna kan göra att vissa skyddade boenden läggs ner – antingen för att de själva avstår från att söka tillstånd, eller för att de inte uppfyller de nya kraven.

På Kvinnohuset i Västerås finns en oro för vad de nya reglerna ska föra med sig. Att barnens skyddsbehov nu ska bedömas separat från kvinnans är en förändring som särskilt oroar.

– Det finns risk att lagen blir en kvarhållande faktor om våldsutsatta kvinnor inte vågar söka hjälp av rädsla för att inte få med sig barnen, säger Elin Hedén, verksamhetsansvarig för Kvinnohuset i Västerås.

Oklart om boendet i Västerås blir kvar

Kvinnohuset driver i dag ett eget skyddat boende, men har ännu inte beslutat om de ska söka tillstånd för att fortsätta.

– Vi kommer inte stänga kvinnohuset i Västerås, men hur vi ska verka framåt behöver vi diskutera internt. Vi har ju många olika delar och skyddat boende är bara en del, säger hon.

De nya reglerna började gälla den 1 april. Redan existerande boenden har till den 1 augusti på sig att söka tillstånd. Nya som vill starta måste ansöka innan verksamheten öppnar och invänta beslut från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

I klippet svarar Emeli Lanninge på tre frågor om skyddade boenden.