Mest slående är kurvan över temperaturerna i landet under de tre vårmånaderna. När mätningarna startade 1860 var medeltemperaturen omkring 2 grader. I dag ligger den på 5 grader, visar SMHI:s statistik.

Det mesta av uppgången har skett sedan slutet på 1980-talet. Orsaken, enligt de flesta forskare, är till största delen människans utsläpp av växthusgaser.

– Tre graders höjning är väldigt mycket. En naturlig variation skulle inte bjuda på det spannet, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.

Tidiga vårar

Det är också tydligt att vårens ankomst har tidigarelagts. Det mest säkra måttet är starten på vegetationsperioden, det vill säga datumet då snittemperaturen når 5 plusgrader. I Syd- och Mellansverige inföll starten runt 20 april under 10-årsperioden 1961—1970 då den här typen av mätningar startade. I dag infaller den runt den 11 april — en skillnad på tio dagar.

I norra Sverige ses samma mönster, fast ännu tydligare. I dag startar vegetationsperioden två veckor tidigare jämfört med för 50 år sedan.

Fler värmerekord

Dessutom kommer värmerekorden med tätare mellanrum jämfört med för 30 år sedan.

– De kommer oftare nu, och det blir samtidigt allt glesare mellan köldrekorden, säger Sverker Hellström.

Att våren infaller tidigare märks också i fågelvärlden. Mätningar vid Ottenby fågelstation på södra Öland visar att flyttfåglarna nu anländer i genomsnitt fem dagar tidigare jämfört med situationen i slutet på 1970-talet. De arter som tidigarelagt sin ankomst mest är gransångare (i genomsnitt 11,1 dagar tidigare), svarthätta (10,5 dagar), gulsparv (8,9 dagar) och rödhake (8, dagar).