Paradoxen förklaras i boken För Sverige - nuförtiden som publiceras inför kung Carl XVI Gustafs 60-årsdag.

Födelsedagen firar han på valborgsmässoafton. Han har nu varit kung i 33 år och monarkin stöds i dag av 80 procent av svenskarna. En av de 15 skribenterna i boken, historieprofessorn Dick Harrison, hävdar att ingen regent i Sveriges historia haft lika mycket makt som Carl XVI Gustaf. Men maktutövandet har feminiserats, anser Harrison. Kungen har övertagit mycket av den roll som drottningar spelade tidigare.

-Han lever upp till valspråket För Sverige - i tiden suveränt, därför stöds han av 80 procent, enligt Harrison.

Rebublikaner: Monarkin diktatorisk kvarleva
Republikanismen företräds i boken av vänsterns partiledare Lars Ohly och den unga socialdemokratiska riksdagskvinnan Hillevi Larsson.

Kungens fortsatt starka inflytande skyller Hillevi Larsson på kungahusets skickliga propagandister och massmedierna. Hon anser att monarkin är en feodal, diktatorisk kvarleva med sjuka inslag av blodsmystik.

Kungens popularitet hänförs av FN:s chefsrevisor Inga-Britt Ahlenius till att Sverige fått en så extremt stark och presidentlik statsminister.

Kungens makt har stärkts av att stå utanför. Det han säger blir just "kungsord", påpekar hon.

Motkraft till stark statsminister
DN:s politiske redaktör Niklas Ekdahl säger att det finns ett sug efter en motkraft när statsministern är så dominerande som i Sverige.
Ju mer kritik kungen får av eliten desto starkare stöd får han av folket, anser Ekdahl.

Författaren och debattören Anders Isaksson slaktar argumentet att monarkin är odemokratisk genom att den går i arv.

-Nepotism är accepterad bland politiker och i näringsliv numera, sade Isaksson när boken presenterades.

-Nepotismen är en mänsklig drift strax under sexualdriften.

Varje gång en monarki har störtats har det lett till stora problem, påpekade Isaksson. Behåll den därför av praktiska skäl, även om den i princip är fel.

TT