När någon anmäler något som kan vara ett hatbrott ska polisen markera det särskilt i polisanmälningen. När SVT ville undersöka hatbrott begärde vi ut samtliga polisanmälningar under en period som hade hatbrottsmarkeringen ikryssad.

Men när vi gick igenom materialet verkade många av anmälningarna handla om något helt annat än hatbrott.

Det handlade om till exempel plånböcker som försvunnit, en förlorad registreringsskylt, eller också om brott som inte hade något brottsoffer, som till exempel olaga vapeninnehav eller olovlig körning.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, fann samma fenomen vid sin granskning för några år sedan:

– Det fanns en ganska stor skillnad mellan vad som markerades som hatbrott och vad vi bedömde att det kunde finnas hatbrottsmotiv på, säger Carina Djärv, utredare på BRÅ.

En del brott blir alltså märkta hatbrott trots att de inte är det. Men samtidigt finns ett problem åt andra hållet, menar BRÅ. Många brott som är hatbrott och bör utredas som det markeras inte alls.

– Man har klickat nej och då kommer inte det med i anmälan. Så jag tror inte att markeringen visar för många utan snarare tvärt om – att det finns det ännu fler än vad som visas av hatbrottsmarkeringen, berättar Carina Djärv.