I representanthuset, med 435 medlemmar, var det till exempel 85 demokrater som röstade mot plus 71 republikaner. Röstsiffrorna blev 273-156.

I senaten blev siffrorna 78-22, en större enighet att sluta upp bakom presidenten alltså, men nästan en fjärdedel röstade ändå mot honom.

Kan pågå länge

Det är ett ganska magert resultat för Obama, som kanske visar hur krigstrött och tveksam nationen är.

Det kongressen har gett klartecken till är ett projekt som kan ta över ett år att genomföra innan det kan börja ge resultat. Och som – när det väl startat – kan pågå under ytterligare några år. Alltså långt utöver Obamas ämbetsperiod.

Det är ett projekt med många frågetecken. Det som ska ske är att soldater ur den måttfulla (”moderata”) militära oppositionen i Syrien ska utbildas, troligen i Saudiarabien.

Besvärligt att välja ut

Men bara urvalet av dessa måttfulla blir en synnerligen besvärlig sak. För tre år sedan när protesterna började i Syrien fanns det gott om dem. Men nu agerar mest extrema militanta grupper, som IS, som har initiativet i kampen mot den syriska diktaturen.

De utbildade soldaterna ska inte användas mot den syriske diktatorn Bashar al-Assad – som USA ju också vill störta – utan i ett krig mot IS som ockuperat delar av Syrien.

Obamas plan gör att USA står där med utbildare och vapen men inte vet vilka oppositionstrupper man vågar satsa på.

För även bland de grupper som kan kallas måttfulla finns det många som idag är i lösa allianser med militanta grupper, som USA inte vill veta av.

Vapen på avvägar

Till detta kommer att trupperna ska beväpnas. Det har dessa måttfulla grupper bett om i tre år men USA och övriga väst har tvekat. Orsak: Man fruktar att moderna avancerade västvapen skulle kunna falla i radikala gruppers händer – genom strid eller genom försäljning.

Också här är alltså det urval av pålitliga soldater som måste göras enormt svårt. Erfarenheter från Afghanistan visar hur västutbildade afghanska soldater plötsligt vänder sig mot sina västliga vapenbröder och dödar dem.

Något liknande skulle kunna ske också i Syrien om USA väljer fel personer. Det handlar i första hand om 5.000 man som ska utbildas.

Meningen med att utbilda och beväpna syriska oppositionssoldater är alltså ett de ska göra jobbet på marken, när USA och allierade bombar IS-ställningar i Syrien.

Både Irak och Syrien

IS har ju tagit över en del av Syrien och en del av Irak och försöker där inrätta en ny religiös stat, ett kalifat.

Obama har alltså beslutat att angripa inte bara IS-ställningar i Irak – som uttryckligen bett USA om militär hjälp – utan även i Syrien.

Problemet med Obamas plan är att den står på mycket bräcklig grund både i Syrien och i Irak.

Krävs tillstånd

Projektet Syrien verkar ju inte vara i funktion förrän om drygt ett år när de syriska soldaterna är beväpnade och färdigutbildade. Hur ska IS framfart kunna stoppas under denna tid?

Projektet Syrien innebär också en annan komplikation: USA skulle utföra flygangrepp mot syriskt territorium. Men till det krävs egentligen tillstånd från Syriens diktator, USA:s motståndare. Eller att FN:s säkerhetsråd ger klartecken.

I säkerhetsrådet sitter Ryssland och vakar över sin skyddsling, den syriska regimen. Ryssland skulle inte utan vidare ge klartecken till USA-angrepp mot ett område som man ser som sin intressesfär.

Mot internationell lag

Obama kan alltså hamna i den situationen att han måste utföra attackerna mot IS på ett sätt som strider mot internationell lag.

Projektet Irak förutsätter stora förändringar av regeringens politik. Den har hittills dominerats av majoriteten, shiiterna, medan sunniterna, i minoritet, anser sig förföljda och därför stödjer olika radikala grupper, inklusive IS, som tagit över stora delar av Irak.

En ny premiärminister i Irak har lovat att föra en mer ”inkluderande” politik, alltså att den sunnitiska minoriteten också ska få inflytande på landets politik och på tjänstetillsättningar.

Projekt på lång sikt

Också detta tycks bli ett projekt på lång sikt. Det gäller att ändra attityder mellan olika folkgrupper som varit rotade länge.

Shiiterna var förtryckta under Saddam Husseins diktatur 1979 till 2003. Istället styrde – och förtryckte – han med hjälp av den sunnitiska minoriteten. Att läka dessa sår tar tid.

Och frågan är hur mycket tid Obama har på sig. Han har försäkrat sitt folk att USA inte ska skicka in några marktrupper till Irak eller Syrien. Sådana behövs, för att följa upp resultatet av flygbombningarna.

Men det är alltså soldater från Irak och Syrien som ska utföra detta jobb. Redan har den ranghögste militären i USA rubbat på denna Obama-tes och sagt att om det kommer till ett allvarligt läge kan man behöva sätta in de soldater som finns i Irak för att utbilda irakiska militärer.

Presidenten har ivrigt dementerat detta. Men den stora frågan kvarstår: Kommer USA att lyckas få tillräckligt kompetenta marksoldater, som kan understödja hans flygattacker? Eller måste han till sist ändå på något sätt vara tvingad att låta amerikanska trupper gå in?