Medicinerna riktas och ransoneras

Influensa hotar folkhälsan både i Sverige och övriga världen. Det slås fast i beredskapsplanen mot pandemier, världsomfattande influensautbrott, som presenterades av Socialstyrelsen.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Planen har utarbetats tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet och har särskilt fokus på fågelinfluensan som befaras bli nästa stora pandemi.

Dödligheten är mycket hög, upp till 80 procent. Smittan sprids från fjäderfä till människor och utbrott har skett bl.a. i Hong Kong, Thailand och Vietnam, men även i Nederländerna.

Forskare tror även att fågelviruset, genom genförändringar, kan börja smitta mellan människor.

Sverige ska stärka bevakning
Enligt den beredskapsplan som lades fram i dag, måste Sverige stärka bevakningen av sjukdomar med influensaliknande symptom för att kunna upptäcka fågelinfluensan.

Vidare bör man bygga upp ett lager med antivirusmediciner och även planera för egen tillverkning av vaccin för att bromsa influensans framfart.

Även lagren av antibiotika och andra livsviktiga läkemedel, t.ex hjärtkärlmedicin, bör ses över då sjuka som ofta drabbas av andra komplikationer utöver influensan.

Först ges högriskgrupper
Vid en pandemi kommer vaccinationer och mediciner först att ges till dem som löper störst risk att drabbas t.ex. redan sjuka, gravida, spädbarn och personer äldre än 65 år.

Därefter kommer nyckelpersoner i samhället, t.ex. sophämtare, poliser, sjukhuspersonal och vissa politiker att få vaccinationer och läkemedel.

Enligt planen bör 3 miljoner personer i olika risk- och nyckelgrupper kunna massvaccineras direkt vid en pandemi och lagret av antivirusmedicin bör räcka till ca en halv miljon personer.

Enbart kostnaden för behandlingarna och lagerhållningen beräknas till flera hundra miljoner kronor.