Men riktigt så enkelt är det så klart inte. Redan i förra presidentvalet visade undersökningar att demokraternas John Kerry drev "rätt" frågor, det vill säga sådana som intervjuade väljare ansåg vara de viktigaste. Ändå vann han inte. Frågan om krig och säkerhet gav Bush segern.

En undersökning strax före nyår av nyhetsbyån AP (Associated Press) och Yahoo News visade att frågor som ansågs "ytterst viktiga" rörde:
• sjukvård
• ekonomin
• pensioner
• energipriser
• Irak
• terrorism
• politisk korruption

Terrorism: Endast i fråga om terrorismen har republikanerna större förtroende än demokraterna, men den frågan kom på sjunde (näst sista) plats i undersökningen. Det har ansetts att republikanernas Rudy Giuliani skulle vinna mest om terrorism-frågan blir akut igen. Benzir Bhuttos död anses ha fört ämnet högre upp på agendan igen.

Ett spektakulärt terrordåd under 2008 kan helt ändra inriktningen på presidentvalet.

Irak: Bushs militära kampanj mot våldet i Irak har gett mätbara resultat. Färre våldsdåd rapporteras. Iraks problem har därmed inte lösts, och frågan är vad som händer när trupper dras bort.

Men när primärvalen nu inletts är Irak-frågan inte så viktig, vilket kan missgynna demokraterna som profilerat sig på att tala om snabbare hemtagning.

Samtidigt är det ingen av demokraternas kandidater som vågar ge några löften av rädsla att betraktas som opatriotiska, det vill säga att man sviker de soldater som för kriget. Demokraternas väljare tycks hela tiden vilja mer än deras kandidater vågar lova.

Stämningen nu i början av 2008 mot Bush och republikanerna är sådan att opinionsmätningar lovar demokraterna en storseger både i presidentval och i valen till senaten (en tredjedel väljs) och representanthuset. Men hur det ser ut den 4 november vet ingen.

Men jämfört med i våras är nu plånboksfrågorna de som anses viktigast - vilket också påverkar kandidaternas valkampanj.

Ekonomi: Det handlar inte bara om de nästan 13 procent som är betraktas som fattiga i USA (35 procent av dem är barn).

Det handlar också om att medelklassen har blivit fattigare, att bolånekrisen kräver åtgärder. En genomsnittsarbetare har sen 2001 fått lönen sänkt med en procent fast dessa år varit lysande för näringslivet. Inte sen 1992 har oron för en ekonomisk nedgång varit så stark som nu.

Demokraterna har också börjat ifrågasätta en del av globaliseringens följder. Hilary Clinton tycks vilja ställa hårdare krav på länder som Kina när det gäller bristande regler för arbetsmiljö och miljöskydd. En del menar att demokraterna håller på att avskaffa frihandeln.

Barack Obama talar också mindre om Irakkriget och mer om pensioner och jobb som försvinner till Mexiko.

Till ekonomin hör oron för de framtida pensionerna när USA:s 40-talister lämnar arbetslivet. Bush har försökt att delvis privatisera pensionsväsendet, men har misslyckats: Frågan är så känslig att inte många av hans egna republikaner inte vågar stödja honom.

Demokraterna vill ta tillbaka en del av Bushs skattesänkningar som de anser mest gynnar de rika. Republikanerna vill närmast fortsätta som det varit, dvs. fortsätta med skattesänkningar.

En fråga som kom upp de senaste veckorna under 2007 var illegal invandring. Egentligen hör den också till avdelningen bekymmer för ekonomin.

Cirka 12 miljoner illegala invandrare lär finnas i USA. Demokraterna försöker på olika sätt integrera dessa grupper genom att underlätta för dem att få amerikanskt medborgarskap plus att straffa företag som använder illegal arbetskraft.

Republikanerna har under hösten skärpt tonen och flera kandidater kräver hårdare tag mot invandringen. De har ofta stridit med varandra om vem som är bäst på att stoppa invandringen.

Många bedömare menar att detta kan bli en stor fråga under 2008. Särskilt som rädslan i USA ökar för att allt fler jobb försvinner på grund av Kinas expansion i världshandeln.

Republikanerna kan vinna på frågan, men också förlora när deras stöd minskar från grupper med rötter i Latinamerika (så kallade Hispanics eller Latinos).

Sjukvård: En av Hillary Clintons hjärtefrågor är en sjukförsäkringsreform så att de 47 miljoner amerikaner som saknar skydd fångas upp. Det är främst demokraterna som driver frågan medan en del av republikanerna talar om socialiserad sjukvård, när demokraterna lägger fram förslag om försäkringar som ska omfatta alla (eller i alla fall många fler än nu). Sjukförsäkringen bedöms som viktig - men sanningen är att de olika förslagen är snåriga och svåra att överblicka.

Klimatfrågan
Genom Al Gores fredspris har det fått status. Men den har inte samma status som ekonomi eller krig/terror. Demokraterna talar om statens ansvar för klimatfrågorna medan republikanerna snarare vill försöka näringslivet sköta frågorna. En stor del av debatten handlar mera om säker tillförsel av bensin och olja samt om övergång till biobränsle (särskilt i jordbruksstater som t. ex. Iowa).

Hittills har de så kallade "värderingsfrågorna" - abort, homo-äktenskap, stamcellsforskning ? inte haft någon framträdande plats. Det är främst republikanerna Huckabee och Romney som driver dem, medan Giuliani närmast är liberal i dessa frågor.