I dag presenterade regeringens utredare Tommy Lagergren förslag på nytt upplägg för de nationella proven i grund- och gymnasieskolan. Som väntat föreslår han att de nationella proven ska göras i digital form. De nya proven införs successivt från 2018 och ska vara fullt införda 2022. Dess syfte ska endast vara att stödja lärarnas betygssättning, säger han på en presskonferens.

Tommy Lagergren konstaterar också att de nationella proven inte fungerar som kunskapsmätare över tid. En ny, särskild nationell kunskapsutvärdering ska svara för den uppgiften.

– På det sättet behöver vi inte enbart förlita oss på de internationella mätningarna, säger han.

Inflation i betygen

Samtidigt minskar antalet obligatoriska nationella prov.

Trots att de nationella proven skrivs årligen går provresultaten inte att använda som kunskapsmätare över tid. Provens inriktning varierar nämligen från år till år. Inte heller betygen fungerar som en mätare över tid. Experterna är eniga om att det går inflation i betygen, det vill säga att det med åren blivit lättare att få ett högt betyg.

Det är därför Pisa och andra internationella kunskapsmätningar får så stor uppmärksamhet. I Sverige är dessa de enda mätarna av hur kunskapsresultaten förändras över tid.

Fel vägval anser Björklund

Förslaget om att banta antalet nationella prov som bland annat innebär att de slopas i årskurs 3, väckte genast kritik.

– Lågstadiet är skolväsendets viktigaste del. Att eleverna lär sig baskunskaperna där är helt avgörande. Av alla nationella prov tycker jag att de i trean är de viktigaste, säger Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsminister Jan Björklund.

Björklund tillstår att många lärare fått lägga mycket tid på proven.

– Men det gäller inte i trean, där det bara ges två prov – i svenska och matte. Det är i årskurs sex det blivit för många prov, och alliansen och de rödgröna gjorde därför upp om att minska antalet prov i sexan.

Missuppfattning enligt Fridolin

Utbildningsminister Gustav Fridolin hävdar att Jan Björklund missuppfattat utredarens förslag. Tredjeklassarna kommer även i fortsättningen att kunskapstestas i ett obligatoriskt prov, kallat ”obligatoriska diagnostiska nationella bedömningsstöd”. Det är i nionde klass som antalet nationella prov bantas.

– Regeringen har gjort klart att vi tänker inför en läsa-, skriva-, räkna-garanti för lågstadiet. En sådan innebär så klart att vi behöver prov för att säkerställa att vi sätter in rätt insatser i tid. Så här har faktiskt Björklund missförstått den utredare han själv tillsatt, säger Gustav Fridolin.

Extern bedömning införs

Parallellt med digitaliseringen av proven införs extern bedömning, det vill säga att andra än den undervisande läraren rättar proven. Syftet är ökad likvärdighet.

– Det som oroar mig mest är variationen mellan skolor, säger Tommy Lagergren och syftar på hur sambandet provresultat och betyg kan variera så mycket.

Gymnasieminister Aida H (S) konstaterar att ”marknadiseringen” av skolan lett till betygsinflation, vilket kräver uppgraderade och moderniserade nationella prov som motvikt.

– På den globala marknaden kan man inte konkurrera med ihåliga betyg, säger hon.