Bomben mot regeringskvarteren i Oslo 2011 var tillverkad av det gödsel som inrikesminister Anders Ygeman (S) nu vill utreda. Foto: TT

Regeringen vill utreda ”terror-gödsel”

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har närmare 20 ton mineralgödsel stulits från det svenska lantbruket. Den aktuella gödseltypen har använts vid flera terrorattentat runt om i världen. Nu kan regelverket för gödselhanteringen komma att ändras, enligt en ny utredning som regeringen tillsatt.

Strax före bombattentatet i Oslo 2011, hade Anders Behring Breivik köpt sex ton mineralgödsel. I hans manifest fanns detaljer om hur han tillverkat den kraftfulla bomben.

Även när självmordsbombaren Taimour Abdulwahab slog till i Stockholm 2010 fanns gödsel i sprängladdningen. I Sverige finns gårdar där man förvarar mineralgödsel, med 80 procent eller mer ammoniumnitrat som kan användas vid bombtillverkning.

20 ton spårlöst borta

– Det är viktigt att den här utredningen kommer till stånd, så vi kan försvåra för kriminella att få tag på sånt som kan användas för att tillverka bomber, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till SVT Nyheter.

Bara de senaste åren har närmare 20 ton gödsel försvunnit i Sverige. Vart det tagit vägen är oklart, men i framtiden kan gödselhanteringen komma att ändras.

Nya krav på hantering

Vad kan det bli för åtgärder?

– Det kan vara att ha bättre uppsikt över gödslet och att det kan lagras säkrare. Vi jobbar inom EU för att flytta ammoniumnitrat till sprängämnesprekursorer. Det vill säga att tydligt markera att ammoniumnitrat kan användas till bombtillverkning, säger Anders Ygeman (S).

Efter Osloattentat gick MSB,  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut med flera rekommendationer gällande mineralgödsel. Bland annat att det ska förvaras i låsta utrymmen, och att lantbrukare regelbundet ska kontrollera om gödsel stulits från gården.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.