Hur påverkar olika musikstilar på dig? Du kan ha antingen mer empatisk eller mer systematisk och analytisk lagd personlighet.

Det här är inte första gången forskare har letat efter ett samband mellan musiksmak och personlighet. Det nya i undersökningen vid Cambridge universitet är att de över 4.000 personer som deltog i studien fick lyssna på en spellista på 50 låtar och rapportera hur de upplevde musiken. 

I tidigare studier vid Universitetet i Texas och Heriot Watt University i Edinburgh har forskare analyserat försökspersonernas låtlistor och skivsamlingar och jämfört dem med olika personlighetstyper.

Stråkar eller elgitarr?

I den nya studien fick alla deltagare lyssna på en spellista på 50 låtar. Låtarna representerade 26 musikgenrer och deras undergenrer. Forskare hade letat låtar som var så fria som möjligt från kulturell bakgrund och kopplingar till minnen som kunde påverka resultatet. Försökspersonerna fick också göra ett personlighetstest.

Det visade sig att deltagarna som tänkte mer empatiskt gillade lågmäld, behaglig och emotionell musik med låg volym. De som tänkte mer systematiskt gillade å andra sidan intensiv, energisk och glad musik. De som tänkte mer empatiskt föredrog också stråkinstrument, medan de mer systematiska gick i gång med brassinstrument, trummor och elgitarr. 

Studien baseras på teorin att människornas sätt att tänka är antingen mer empatisk eller mer systematisk. Teorin har skapats av en medlem i forskningsteamet, psykologiprofessorn Simon Baron-Cohen som är en av världens mest kända autismforskare.

– Den här studien är ett fascinerande tillägg till min teori om psykologiska och individuella skillnader.  Det krävdes en begåvad doktorand och en musiker att även ställa frågan.  Vår undersökning kommer att hjälpa oss att förstå ytterligheter som människor med autism, säger professor Simon Baron-Cohen.

Eftersom det finns bevis att skillnaderna mellan olika tankesätt har neurologisk grund, tyder nya fynden att skillnaderna i musiksmak kan länkas till hjärnaktivitet och struktur. Typerna är inte ”rena” antingen eller, utan alla kan gilla olika stilar av musik. Preferenser är dock tydliga.

Vad vill vi lyssna?

Jazzmusiker David Greenberg, en medlem i forskningsteamet, anser att musikindustrin skulle kunna dra nytta av studien.

– Till exempel Spotify och Apple Music investerar mycket pengar i olika algoritmer för att ta reda på vad vi vill lyssna. Att veta att musiksmaken beror på individens sätt att tänka kan leda till vassare rekommendationer.

Kan musiken öka empati?

En grupp människor som deltog i studien hade olika grader av autism,  och nästa steg är att studera hur autistiska personers musikaliska preferenser skiljer sig från resten av befolkningen. Människor med autistiska drag lider ofta brist på empati, men kan vara överdrivet analytiska och leta mallar och system överallt.

Trots att forskare lyckades koppla olika musikstilar till försökspersonernas sätt att tänka vet man inte än om det är möjligt att öka empatin med musik.

Men eftersom tidigare undersökningar har bevisat, att skapa musik tillsammans, till exempel att sjunga i kör, får oss att må bra, kan det vara möjligt att favoritmusiken också kan göra oss mer empatiska.