Under 1990-talet och början av 2000-talet var det omkring 40 fångar om året som rymde från de slutna anstalterna i Sverige, trots taggtråd, stängsel, murar och mängder av säkerhetsåtgärder.

Men efter flera uppmärksammade rymningar under 2004 skärpte Kriminalvården sitt säkerhetstänkande, och sedan dess har trenden varit tydlig. Färre och färre intagna har lyckats ta sig ut de senaste åren. Både år 2015 och 2016 var det inte en enda rymning från de högst säkerhetsklassade anstalterna.

Kriminalvården tror att orsaken till att ingen rymmer längre är en kombination av bättre rustade anstalter med högre säkerhet, men även att personalen jobbar närmare de intagna.

– De viktigaste i det här arbetet är våra kriminalvårdare och frivårdsinspektörer. Vi har utvecklat sysselsättningen för de intagna med utbildningar och annan meningsfull sysselsättning som förebygger återfall i brott.