Gymnasieeleven Moa Eriksson är en av dem som fick kämpa hårt för att få hjälpmedel i skolan från landstinget. Första gången hon kunde höra sina klasskamrater var när hon gick i nian. Ett system med flera mikrofoner från landstinget sattes upp i klassrummet. Tidigare kunde hon inte höra vad klasskamraterna sa, så att hon fick gissa sig fram, berättar hon till Ekot. Hennes mamma menar i sin kritk att landstinget inte hanterade deras fall bra. Att det är hela tiden föräldrar och ungdomar som får leta själva istället för att få hjälpmedlen presenterad från landstingets sida.

Skjuter över ansvaret på skolorna

Cirka 2400 elever med hörselnedsättning får tekniska hjälpmedel från landstinget för att klara skolan. Det handlar bland annat om hörapparater, ljudslingor och mikrofoner. Enligt, SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten som gjort undersökning är trenden tydlig. Att landstinget alltmer skjuter över ansvaret på skolan istället för att själva ansvara för processen från utredning till teknikinstallation. Orsaken är bland annat flera utredningar i början av 2000-talet gjorde skillnad på pedagogiska hjälpmeddel och hjälpmedel för fritiden. Det har skapat en viss förvirring, enligt SPSM:s samordnare Håkan Bergkvist.

– Det är ju lite av ett lotteri. Det gäller att bo i rätt landsting om man ska få samhällets optimala stöd, säger Håkan Bergkvist.

Myndigheten befarar att barn drabbas när landstinget och kanske även skolorna drar sig för att finansiera hörseltekniken. Det är något myndigheten nu kommer att utreda.