Lundekvam skriver att utbudet av rörlig bild växer snabbt på flera plattformar, men att textningen inte ökar i motsvarande grad. Det innebär enligt Lundekvam att hörselskadade utestängs från stora delar av det offentliga samtalet och får svårt att vara delaktiga i samhället.

Utredning vill ändra grundlag

En utredning, Mediegrundlagskommittén som lämnade sitt betänkande till regeringen i september, vill ändra Yttrandefrihetsgrundlagen så att det blir möjligt att lagstifta om att företag som webbsänder tv/video ska vara skyldiga att erbjuda textning och annan tillgänglighet.

Men Medieutredningen, menar Lundekvam, tycker att det blir för dyrt att ställa krav på tillgänglighet, och att det är ”häpnadsväckande kortsynt” att göra hörselskadades delaktighet beroende av enskilda medieföretags välvilja.

”Strider mot FN-konvention”

Han skriver också att det i direktiven från regeringen stod att Medieutredningen skulle ”beakta behoven av tillgängliga medier för personer med funktionsnedsättning”, och att det då är märkligt att en utredning som har i uppdrag att stärka demokratin väljer att sätta kortsiktiga ekonomiska intressen framför människors rätt till delaktighet.

Han hävdar att förslaget strider mot både FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och regeringens funktionshinderpolitik.

Både Mediegrundlagskommitténs och Medieutredningens betänkanden är nu ute på remiss, och HRF kommer att lämna remissvar på båda, som en del av förbundets arbete för krav på textning.