Den politiska medierapporteringen har på sistone talat om att Obama bara har väntat på att få ge sig in i valrörelsen på Hillary Clintons sida. Och Clinton-sidan har enligt dessa medieuppgifter på samma sätt längtat efter att Obama verkligen ska ge sig in i kampen.
Obamas popularitetssiffror har nu i genomsnitt stigit med cirka elva procent jämfört med för ett år sedan. I åtskilliga mätningar är det flera som gillar hans politik än som ogillar den.
Odemokratisk
Obama tar nu avstamp i Trumps tal i måndags i Manchester, New Hampshire.
Trumps budskap var att muslimer ska vägras inresa i USA. Och att överhuvudtaget människor från länder där terror råder inte ska få resa in i USA.
Hans resonemang går ut på att om dödsskytten Omar Mateens föräldrar inte kommit in i USA skulle dådet aldrig ha inträffat.
I ett senare uttalande för nyhetsbyrån AP, Associated Press, har han talat om att Obama ”på något sätt prioriterar vår fiende framför amerikaner”.
Obamas motangrepp innebär att han rent ut talar om att Trumps visioner är odemokratiska. Presidenten uttalar alltså en fruktansvärd anklagelse mot den väntade republikanske presidentkandidater.
En annan sorts president
Presidentvalet hålls den 8 november. Så vi får troligen finna oss i att leva med denna upphetsade atmosfär i ytterligare nästan fem månader.
I och med att Obama ger sig in i valrörelsen blir han en annan sorts president. Det är ju tänkt att han ska representera alla amerikaner. Men under sina sista månader kommer han att bli en partipolitisk valarbetare av högsta rang.
Delar av denna kamp skulle dessutom kunna kallas osmaklig. De döda har ännu inte begravts men redan har alltså fokus flyttats från den mänskliga tragedin till politiskt taktiska finter.
Donatorer säger nej
Obama försöker driva in en kil mellan Trump och den republikanska partiledningen när han frågar om de senare verkligen delar Trumps hållning – som inte återspeglar ”våra demokratiska ideal”.
På onsdagen skrev Washington Post att Trumps senaste uttalanden har utlöst ”en våg av alarm” i den republikanska ledningen.
Frågan är fortfarande hur stort stöd Trump kan få från partiledningen. Och vad vi har hört hittills är att många tunga republikanska sponsorer nu inte är intresserade av att ge pengar till hans valkampanj.
I ett tidigare uttalande – som kritiker, även en del republikaner – kallar rasistiskt har han gått till angrepp mot en domare med mexikansk bakgrund och sagt att han inte är lämplig som domare i ett mål mot Trump på grund av sitt ursprung. Samma skulle gälla muslimer. Han kritiserades även av partivänner. Bland annat kallade representanthusets tal man, republikanen Paul Ryan, angreppet som rasistiskt.
Ordkriget fortsätter
Trumps uttalanden antyder på något sätt att Obama och Hillary Clinton skulle visa förståelse för dem som begår terrordåden. I detta fall har han i så fall hjälp av en rad mer eller mindre underjordiska rykten, som accepteras av många – nämligen att Obama i själva verket är muslim.
Det är samma typ av rykten som gäller Obamas härkomst. Donald Trump själv har tidigare varit ledande i den så kallade birther-rörelsen som hävdar att Obama i själva verket är född i Kenya och därför enligt inte grundlagen kan bli president.
Och ordkriget kommer att fortsätta. I sitt senaste tal kommenterade Trump Obamas tal och sade att Obama var argare på honom är på dödsskytten.
Hillary Clinton går också till hårt angrepp och talar om klara lögner och bisarra tirader.
Klyftorna vidgas allt mer
Det politiska klimatet har under Barack Obamas presidentskap blivit allt hätskare och möjligheterna till ett samarbete över partigränserna har i stort sett upphört.
Många amerikaner önskar samförstånd. Men när nu klyftorna mellan de båda blocken allt mer ökas genom striden som rör Orlando-tragedin ser det ut att bli allt mindre av den varan i det politiska spelet.
Clinton har ju redan en före detta president som valarbetare – maken Bill. Clinton har om honom dessutom sagt att han ska få en viktig roll i hennes administration. Avsikten är att han ska hjälpa regioner i ekonomisk kris.