I dag finns det sju djurförsöksetiska nämnder över hela landet. Nämnderna är sammansatta av forskare, djurförsökspersonal samt representanter från allmänheten och djurskyddsorganisationerna.

Deras uppgift är att behandla ansökningar om djurförsök ur ett etiskt perspektiv och väga det lidande som de innebär för djuren mot nyttan som forskningen kan tillföra. De etiska nämnderna ska enligt reglerna avslå djurförsök som inte är viktiga för allmänheten eller om det går att få likvärdig kunskap genom andra metoder.

Men sedan den 1 april 2005 har de etiska nämnderna haft möjlighet att godkänna användning av försöksdjur trots att det strider mot djurskyddsförordningen, dock inte den del som särskilt reglerar försöksdjur. Denna bestämmelse vill regeringen ändra på.

Djurskyddsmyndigheten har därför fått i uppdrag att se över bestämmelserna med målsättningen att göra dem tydligare och mer begripliga, även för allmänheten. Tanken är att den nya förordningen ska räkna upp i vilka fall som djurskyddsförordningen får frångås.

Samråd med Djurskyddsmyndigheten föreslås
Djurskyddsmyndighetens förslag på ändringar i djurskyddsförordningen kan sammanfattas med följande:

• Den djurförsöksetiska nämnden får bara frångå vissa paragrafer i djurskyddsförordningen som gäller djurstallar och djurhållning. Det handlar främst om regler som kan vara svåra att förena med klinisk forskning, exempelvis sommarbete för nötkreatur. I vissa fall måste det dock ske med godkännande av Djurskyddsmyndigheten.

• Undantag från djurskyddsförordningen ska begränsas till endast de tillfällen under försöket då det är absolut nödvändigt. I nämndens beslut ska det klart framgå vilka bestämmelser som får frångås och under vilka tillfällen som undantaget gäller.

• Begränsningar för försök med elektriska stötar för att ändra djurs beteende föreslås. Undantag får endast ges för försök inom biomedicinsk forskning. Avsikten är att undvika djurförsök med el som träningsmetod för sällskapsdjur.

Skarp kritik från forskarvärlden
Men flera av remissinstanserna från forskarvärlden är oense med Djurskyddsmyndigheten om vilka paragrafer som de etiska nämnderna ska få frångå från. Det finns även en utbredd kritik mot att nämnderna måste ha myndighetens godkännande i vissa fall, vilket innebär att deras fria beslutsrätt minskas.

Djurskyddsmyndigheten kritiseras också för att byråkratisera forskningen där försöksdjur används, med längre handläggningstider och utebliven forskning som följd. En annan konsekvens kan vara att forskningen flyttar utomlands med ännu sämre djurskydd som följd, hävdar ett antal forskare på Dagens Nyheters debattsida. Kritiken handlar också om att ingen patientorganisation har fått vara remissinstans för förslaget till ändringarna i förordningen. Däremot har fyra djurskyddsorganisationer tillfrågats.

Teresia Dunér

Källor: Djurskyddsmyndigheten, Regeringen, Läkartidningen