Poliseleven blev vittne till hur polisen agerade vid en antinazistisk demonstration i Stockholm i år. Frågan är om polisens metoder verkligen har förbättrats sen Göteborgskravallerna.

”Icke-konfrontation” ledstjärna

I utredningen efter Göteborgskravallerna 2001 fastslogs att polisen måste förändra sitt förhållningssätt vid demonstrationer för att komma bort från våldsspiralen. Man skriver:

”Grunden för polistaktik bör vara icke-konfrontation och att poliserna skall verka för en de-eskalering av situationen. Vårt samhälles grundvärderingar skall styra valet av taktik”.

-Man måste starta i utgångspunkten att i den politiska demokratin ska vi ha både mötesfrihet och demonstrationsfrihet, sade Ingvar Carlsson, ordförande Göteborgskommittén, när utredningen presenterades 2003.

Ny polistaktik

Utåt sett kan det verka som om polisen visat på krafttag för att komma åt problematiken. Efter en stor utbildningsinsats ska det enligt myndigheten nu finnas 1.500 kvalitetssäkrade poliser som kan tillämpa den nya särskilda polistaktiken, där man med snabba ingripandet kliniskt ska kunna plocka bort enskilda våldsamma demonstranter, och framför allt undvika att hamna i konfrontation och ställningskrig.

-Positivt är att vi ska försöka undvika konfrontationer över huvud taget. Vi ska försöka vara mer kommunikativa så att vi inte hamnar i de här lägena, Linda Björnfot, handledare.

Elever skulle ”se och lära”

Men vad har egentligen förändrats? I slutet av januari 2006 samlades hårdföra vänsteraktivister och vanliga demonstranter på Hötorget i centrala Stockholm för att uttrycka sin avsky mot en nazistdemonstration några kvarter bort. Förutom den vanliga polisen fanns ett antal elever från polishögskolan på plats som neutrala observatörer, injudna av Stockholmspolisen för att se och lära.

Ingen av eleverna vågar vara med på en filmad intervju av rädsla för att få sina karriärer förstörda, men det här är deras skrivna vittnesmål:

”Plötsligt, som från ingenstans, dök det upp 20 poliser med hjälm och kravallutrustning. Redan då förstod man att skulle bli sammandrabbning. Jag upplevde aldrig att stämningen var hotfull innan dess att kravallpolisen kom till platsen.”

”Jag hör hur vissa av demonstranterna som är inringade skriker att: ”Jag vill ju inte vara här” och börjar gråta och ber om att få bli borttagna ur klungan. I stället för att poliserna tar ur dem ur klungan så hör jag hur poliserna förolämpar dem och är otrevliga och spydiga. Ett sådant beteende har jag väldigt svårt att förstå att man använder.”

”Rent polistaktiskt kändes det som om klockan var tillbakavriden 10 år. Här var det batongen som skulle tala och inte förnuftet. Det nya konceptet med särskild polistaktik användes inte.”

”Ett mycket bra jobb”

SVT:s Aktuellt: Tycker du det var ett bra ingripande på Hötorget?

Stefan Rådman, polisinsatschef: Det tycker jag. Jag tycker vi gjorde ett mycket bra jobb.

Aktuellt: I Göteborgsutredningen säger man att grunden för polistaktik bör vara icke-konfrontation. Hur stämmer det överens med vad vi ser här?

Rådman: Det fungerade på sånt sätt, att det jobbar vi efter hela tiden. Men i vissa fall måste vi också agera.

En av eleverna har nu anmält polisens ingripande till justitiekanslern. Men han eller hon vågar inte skriva under anmälan. ”Anledningen att jag vill vara anonym beror på att jag tror det kan få negativa följder för min praktik i polisen” skriver eleven. Och JK kommer nu inleda en granskning av polisens agerande på Hötorget, erfar Aktuellt.

Inga försök till samtal

Men det är inte bara poliselever som inte vågar vara öppna med sin kritik. Under arbetet med det här reportaget märks i varje samtal vilken rädsla det finns att kritisera polisen inifrån. En av dem få som faktiskt vågar säga sin mening är Anna Lundberg. Hon hör till dialogpoliserna i Stockholm som också var på plats vid Hötorget. Det hon vänder sig mot är att man inte försökte tala med demonstranterna, innan man ingrep från polisens sida:

-I fall man hade gett dem chansen hade de fått ta beslutet om de vill vara där för att slåss eller för att demonstrera. Då hade man lagt ansvaret på demonstranterna och inte på polisen, säger dialogpolisen Anna Lundberg.

Aktuellt: Det talas mycket om SPT, särskilda polistaktiken, på vilket sätt syntes den särskilda polistaktiken den här dagen?

Lundberg: Jag såg den inte. Det gjorde jag inte. Ingripandet som sådant var inte enligt SPT-konceptet.

Reportage: Jan Wallentin