Nu jublar säkert landets förenade ekonomkår. Riksbanken har äntligen landat i samma räntebana som de. Bland landets låntagare däremot är nog stämningen mer dämpad. Riksbanken tänker nämligen tidigarelägga sina räntehöjningar.

Nu talar Riksbanken i sin ränteprognos om att höjningarna kan komma redan till sommaren eller tidig höst. Slår Riksbankens prognos in så kommer ett miljonlån nästan bli en 500-lapp dyrare i månaden efter skatt om ett år.

Vill minska bostadsbubblan
Riksbanken är på gång med en utredning om vi har en bostadsbubbla. Med dagens prognos har Riksbanken i alla fall effektivt gjort ett försök att minska knallen om den spricker. För lånat har svensken gjort. Bolånen och fastighetspriserna har skjutit i höjden i den lågväxande räntevegetationens landskap.

Men i grunden är det en positivare framtidstro som Riksbanken ger med sin prognos. Riksbanken tror att risken för bakslag i ekonomin har minskat och den ekonomiska uppgången vilar på fastare mark. Det handlar alltså om att det kan vara på väg att vända i ekonomin, även om Riksbanken är försiktig i sin bedömning över vad det betyder för jobben.

Har ofta fel
Men nu kommer den stora brasklappen: Riksbanken har ofta fel, och dessutom rejält fel, om den ekonomiska utvecklingen. Det senaste exemplet var hösten 2008 då man med en papegojas envishet fortsatte att höja räntan trots att den internationella finanskrisen slagit ner sina klor också i Sverige. Då tog Riksbanken räntan upp till 4,75 procent, något som många känner som väldigt avlägset, nu bara ett och ett halvt år efteråt. Resten är vad man brukar kalla historia. Räntan toksänktes till dagens 0,25 procent.

Ett äldre exempel på Riksbankens feltolkningar av utvecklingen kom för dryga 10 år sedan. Då satt det andra personer i Riksbankens direktion, men problemet var det samma.

1997 drabbades världen av det som kallades Asienkrisen, en ekonomisk kris i länder långt borta. Riksbanken svarade precis som de gör nu att penningpolitiken (nivån på räntan) bestäms av förhållanden i Sverige. De har genomgående haft oerhört svårt att stoppa in utvecklingen i världen i sina datormodeller och få ett svar på hur det påverkar Sverige, även när kriserna är av megaformat.

Förtroendekris i Europa
Just nu har en Eurokris seglat upp. Små och stora länder i Europa med Grekland i spetsen har drabbats av finansmarknadernas misstroende att de ska klara av att betala sina jätteskulder. Något som riskerar att trycka tillbaka den vårvärme som ändå har börjat påverka ekonomin, också i Sverige. Vilka avtryck detta har fått i Riksbankens bedömning av framtiden är höljt i dunkel.

Peter Rawet