Amerikansk fripassagerare ger friskare Östersjön

Uppdaterad
Publicerad

En liten fripassagerare kan visa sig vara en räddare i nöden för Östersjöns döda bottnar. Långt därnere jobbar små amerikaner i det tysta och skapar förutsättningar för nytt liv.

Den borde inte vara här. Amerikansk havsborstmask kom hit med fartyg från Nordamerika, och på bara tjugofem år har den koloniserat hela Östersjön. På vissa ställen är det flera tusen maskar per kvadratmeter.

Främmande arter brukar betyda problem, men här verkar det vara tvärtom.

-Genom att hjälpa till med syre ner i sedimenten binder den fosfor på ett effektivt sätt, säger forskaren Bo Gustafsson på Stockholms universitet.

Bättre än reningsverk

Och här talar vi effektiv syresättning. Forskarnas modellberäkningar visar att den amerikanska havsborstmasken binder 70 ton fosfor om året i Stockholms skärgård. Det är mer än dubbelt så mycket som den mängd som reningsverken i Stockholm klarar även efter att de byggdes ut på 90-talet.

-Sedan krävs det litet speciella förutsättningar. Vi vet ju inte riktigt om det här fungerar på andra ställen, för det måste vara många maskar och en speciell omgivning för att den här kemiska reaktionen ska kunna ske, säger Bo Gustafsson.

Upptäcktes av en tillfällighet

Det var en ren tillfällighet som gjorde att forskare i Bo Gustafssons grupp började fundera över den amerikanska invasionen i bottenfaunan.

-Det började med att en av medförfattarna konstaterade att det hade blivit mycket bättre i Stockholms skärgård och att den här arten hade etablerats. Då föddes tanken att havsbortmasken kanske hade bidragit till förbättringen, säger Bo Gustafsson.

ABC: Som lekman kan man ju nu tänka att ”å vad bra, nu är hela problemet med Östersjöns övergödning löst”. Är det så?

-Nej, absolut inte. Det här är en liten positiv knorr på det hela, men vi måste fortsätta våra strävanden att minska läckaget från land.

Charlotte Permell

charlotte.permell@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.