Ioan Rus från Rumänien jobbar på en pråm mitt i Riddarfjärden. Arbetet med tunneln som är en del av Citybanan är i stort sett klart, nu lägger han ner fyllnadsmassor längs med tunneln, bland annat för att förhindra starka strömmar i vattnet vid pelarna under tunneln.
– Nu fyller vi på med sten längs med tunneln. Du kan se på dataskärmen här var vi lägger ner fyllnadsmaterialet för att stabilisera tunneln, säger Ioan Rus.
Som mest har ungefär 2500 personer från fler än 30 länder jobbat med Citybanan, som när den är färdig 2017 ska fördubbla järnvägskapaciteten genom Stockholm.
– Många av människorna på byggplatserna kommer från Rumänien, Polen, Irland, vi träffar på människor från stora delar av Europa. Till och med från Kanada och Azerbajdjzan. Det är ganska lätt att jobba ihop för alla pratar engelska, säger Ioan Rus.
Lär sig engelska av kollegorna
Stanislaw Lipien kommer från Polen. Men på sin hjälm heter han Stan i förnamn.
– Det är en förkortning. Irländare och svenskar har problem att säga Stanislaw, så det blir Stan, säger Stanislaw Lipien.
Han har lärt sig engelska de senaste åren av sina arbetskollegor.
– Jag lärde mig aldrig engelska i skolan. Jag gick i skolan 1982-1990 ocd det var under kommunismen i Polen så jag lärde mig ryska. Men tack vare mina svenska och irländska kollegor har jag nu lärt mig svenska, säger Stanislaw.
”En styrka med olika bakgrund”
–Det är en bra erfarenhet att jobba med människor från andra länder. Folk som kommer från olika länder tänker på olika sätt, och jag tycker det är bra, och att man kan lära sig av varandra, säger Stanislaw Lipien.
Mattias Svedell är produktionschef på Züblin, en av huvudentreprenörerna på Citybanan.
ABC: Hur tänker du om att det är så många nationaliteter som jobbar här?
– Jag tycker snarast att det är en styrka att ha olika bakgrund och ha olika infallsvinklar på saker och ting. Jag tycker att det går väldigt bra att jobba på det här viset, säger Mattias Svedell.
Sex dödsfall
Samtidigt har sex personer omkommit och många fler har skadats under arbetet med Citybanan. I en rapport från förra året skriver Arbetsmiljöverket:
Arbetsledningen kompliceras ofta av att arbetsstyrkan består av olika grupper med egen och inhyrd personal, som kan sakna ett gemensamt språk. Arbetsgivare, arbetstagare och arbetsledare som kommer från olika länder, företag och branscher kan orsaka kulturella krockar och kommunikationsproblem som i sin tur leder till bristande säkerhet.
Vi kan även se att flera utländska företag har starkare hierarkier än vad vi är vana vid. Detta försvårar naturligtvis för byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna att planera/vidta samordnade åtgärder till förebyggande av olyckor och tillbud.
Tydlighet i kommunikationen viktig
Trafikverket och entreprenörerna har noga gått igenom olycksfallen och menar att det inte finns något direkt samband mellan antalet olyckor och om företaget är svenskt eller utländskt.
– Man får naturligtvis vara väldigt tydlig i sin kommunikation och man får kontrollera att man har uppfattat saken på samma sätt. Så en noggrannhet i kommunikationen är viktig, men det behöver man ha även om man är från en och samma nation. Det är ingen större skillnad, egentligen, säger Mattias Svedell.
ABC: Om du tittar tillbaka 10-15 år, hur såg det då ut på arbetsplatserna med människor från olika länder?
– För tio år sedan var det vanligast att det i ett företag jobbade människor från bara ett land. Nu är det bättre, det är en stor blandning av folk från hela Europa. Jag tycker att det fungerar bra, säger Stanislaw Lipien.
”Behöver hjälp utifrån”
– Det internationella inslaget har helt klart ökat på jobben här i Sverige, absolut, säger Mattias Svedell på Züblin.
ABC: Vad tänker du om det?
– Jag tänker att det är väl så utvecklingen är för närvarande. Jag ser inga större problem med det. Svensk personal är väldigt duktig och absolut konkurrenskraftig, men man räcker inte till i sådana här stora projekt utan det behövs fler än vad vi har här i Sverige. Så vi behöver ha hjälp utifrån för att klara av det här, säger Mattias Svedell.