När det skulle stambytas i Anthony Skaffs hus på Lidingö, bytte byggfirman ut låsen så att hantverkare skulle kunna röra sig fritt in och ut ur lägenheterna som de boende tillfälligt evakuerats ifrån. Samtidigt skickade någon in en adressändring i Anthony Skaffs namn.
– Jag upptäckte det genom Försäkringskassan av en ren slump egentligen. Jag skulle ansöka om vab-pengar och då blev jag nekad för att jag inte hade rätt adress.
Lånade minst 200.000
Skatteverket skickade ut en blankett där adressändringen skulle bekräftas med underskrift, men enligt Anthony Skaff har bedragaren tagit den ur postskörden som kommit till hans lägenhet, signerat den och skickat den till Skatteverket där den godkänts. Med en falsk adress och alla Anthonys övriga personuppgifter har någon sedan kunnat ta lån för minst 200.000 kronor.
– Det här blir ett personligt helvete för personen som råkar ut för det här. Det blir din uppgift att sopa igen i bedragarens spår, det blir du som får upprätta en anmälan och bestrida fakturorn. Det blir dig man riktar anspråk mot tills något annat sägs, säger Lars Minnedal, kriminalinspektör.
– Den information jag har fått är att jag inte ska betala, men vem ska ersätta mig för tiden jag behöver lägga ned på det här, frågar sig Anthony Skaff.
ID-kapningarna ökar
ID-kapningar utgör hälften av bedrägeribrotten som kommer in till Stockholmspolisen.
– Det ökar för varje år. Det är så klart en lukrativ verksamhet för bedragarna. Det mesta utförs via nätet och det är svårt att spåra dem. Och påföljderna är relativt låga i förhållande till andra brott som genererar lika mycket pengar, säger Lars Minnedal.
När Anthony ringde runt till bankerna för att ta reda på hur mycket lån som tagits i hans namn, fick han höra från en bankkvinna att berättelser liknande hans är vardagsmat på banken.
– Jag blev väl kanske lite upprörd. Då sa hon att jag inte är ensam och att hon får ungefär 30 sådana här samtal om dagen.
Fler i samma bostadshus som Anthony Skaff har också fått sina identiteter kapade av bedragaren.
– Det är bara att utge sig för att vara någon annan, så enkelt är det. Tyvärr har organisationer och instanser inte så bra kontroll på om det verkligen stämmer, säger Lars Minnedal.