Älgkalven Olivia går omkring i familjen Lindhs kök och lägger sig på mattan för en tupplur som om det vore en fullkomligt normal älgtillvaro. Hon är helt tilllfreds med sin adoptivfamilj och kommer direkt när husse ropar. Älgkalven tillhör Gårdsjö Älgpark i Heby och föddes för drygt fyra veckor sedan men stöttes bort av sin mamma, nu föds hon upp med nappflaska hemma hos familjen Lindh.

– Hur har det varit att ha en älg i huset?

– Fantastiskt, men jobbigt också, det är som att bli småbarnspappa igen, säger älgparksägare Leif Lindh.

Får inte sova i sängen

Han tror att Olivia stöttes bort av sin mamma för att hon hade för lite mjölk till två kalvar. När Olivia var en vecka gammal var hon så mager att han beslutade att ta in henne i hemmet. Nu är hon lika tam som en hund, fast större, är rumsren och sover inne.

– Hon sover inne, på mattan nedanför sängen där jag sover. Hon får inte hoppa upp i sängen, det har vi sagt i från. Men nu börjar min fru bli sur för kalven äter upp blommorna, så det är lite av ett krig, säger han med ett leende.

Men snart är hon för stor och kommer att få flytta ut i stallet i en box.

– Men jag känner att jag vill vara nära henne så här i början så att hon får känna trygghet och kärlek, men om några veckor får hon flytta ut i stallet. Hon kommer fortfarande få komma in i huset men får sova i stallet.

Ingen husälg

När det gäller Leif Lindh och älgar så handlar det om kärlek, en kärlek som är speciell säger han. De är som katter, de kommer själva om de vill bli klappade, men de kräver en viss närhet och ömhet säger han.

Men Olivia ska inte bli någon husälg. Till hösten ska hon slussas ut i älgparken med de andra älgarna.

– Det är klart jag kommer att sakna henne, men jag träffar de andra älgarna minst 3-4 gånger om dagen. Och det är en naturlig sak att få ut henne i parken, där finns hennes naturliga kompisar. Jag är inte en naturlig kompis, säger Leif Lindh.