De är många. På vissa arbetsplatser fler än de svenska anställda. En del är EU-medborgare som har rätt att arbeta här utan att ansöka om tillstånd. En del är helt papperslösa, kanske för att deras arbetstillstånd har gått ut. Gemensamt är att de ofta betalas lägre löner än svenska anställda.
Martin Zahariev från Bulgarien visar runt på åkeriterminalen där han bodde och arbetade i under fem månader.
– Jag varknade klockan fyra och började jobba halv fem vid lastbilen.
Jobbade 14-16 timmar
Martin Zaraiev lämnade sin fru och sina tre små barn hemma i Bulgarien när han åkte till Sverige. Han kunde inte tro sin lycka när han fick jobb som lastbilschaufför med den avtalsenliga månadslönen på 24.000 kronor.
Innan dess hade han tillbringat hösten i en bil. Nu fick han sova i en husvagn på parkeringen invid terminalen.
Men trots arbetsdagar på mellan 14 och 16 timmar fick han ingen lön, säger Martin Zaraiev.
Arbetsgivaren: Jag har betalat
SVT söker upp åkeriägaren för att höra vad han har att säga. Den före detta arbetsgivaren menar att han visst betalat ut avtalsenlig lön.
ABC: Är det så att du har betalat ut all lön som du ska?
– Ja, det har jag definitivt gjort.
– Jag gick och promenarade och plockade burkar för att kunna äta, ofta bara bröd, säger Martin Zahariev.
Hoppas på hjälp
Han är inte medlem i någon fackförening, men andra fackligt aktiva skickade en förfrågan till Transportarbetarförbundet om man kunde tänka sig att gå in och hjälpa till att lösa tvisten.
– Jag är inte medlem i facket men jag skulle vilja bli.
Du har inte fått någon hjälp ännu från facket?
– Nej, jag väntar. Jag hoppas att få det.
Två dagar efter att ABC träffat honom får vi veta att Transportarbetareförbundets avdelning 5 i Stockholm säger nej till att hjälpa Martin Zaraiev.
– Man betalar en ganska hög avgift till en fackförening. Då kan det ju vara lite märkligt om vi lägger ner jättemycket energi och arbete på dem som inte betalar, eftersom de som inte betalar många gånger tar jobbet från dem som betalar, säger Transports ordförande Lars Lindgren.
”Vet inte att de kan få hjälp”
På Fackligt center för papperslösa, som alla LO-förbund inklusive Transport är med och sponsrar, tar man emot beskedet med besvikelse – och oförståelse.
– Det är ju jättefå av dem som är med. För det första kanske de inte vet vilket fack de ska tillhöra. Och kommer man från de gamla öststaterna så vet man att det inte var fria fackföreningar och att det var samma sak som staten. Så det finns flera skäl till det. Vårt uppdrag är att göra det här känt. Att man kan få facklig hjälp. Ingen ska utnyttjas och gå på slavkontrakt, säger ordförande Bengt Sandström.
Har ändå inte facket en roll att hjälpa människor trots att de inte har gått med i facket?
– Alla tycker att facket har en roll i stort sett i alla frågor. Vad vi glömmer bort här är arbetsgivarna. Vad har arbetsgivarna för ansvar när de anställer människor men inte följer de kontrakt som finns? säger Lars Lindgren.
Martin Zahariev hoppas fortfarande på en lösning.
Din familj väntade också på att du skulle skicka hem pengar, kunde du göra det?
– Nej, ingenting.