Nästan 1,4 miljoner männskor lever i Stockholm, vi bor tätt och åker till jobbet sida vid sida med hundratals människor varje dag, kanske är det därför vi har flest singelhushåll i världen. Toppar listan gör Kungsholmen, där 73 procent av husjållen är ett hushåll för en.

– Det är en väldigt en hög siffra, jag trodde inte det var så mycket. Men jag blir inte så förvånad för många av de jag känner här bor ensamma, säger Mårten Eriksson som är ute och promenerar på Norr Mälarstrand. 

Men betyder det att Kungsholmsborna är ensammare än andra?

– Inte nödvändigtvis faktiskt, för i studier då skiljer man på om man är sammanboende eller om man har en känsla av ensamhet. Och känslan, den är viktigast. Men är man sammanboende är det ju större chans att man har gemenskap, säger Peter Strang, professor och överläkare på Stockholms Sjukhem.

Ofrivillig ensamhet kan vara en hälsorisk

Peter Strang har skrivit en bok om ensamhet. Han menar att det finns olika sorter av ensamhet och är man ofrivilligt ensam kan det vara en hälsorisk.

– Det är skadligt både för den psykiska hälsan med nedstämdhet och så, men vi vet också att det är farligt för hälsan med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och ökad risk för glömska, säger Peter Strang.

”Människan är gjord för det fysiska mötet”

I dag är vi bra på att hålla kontakten med vänner via sociala medier, en del har till och med kärleksrelationer över nätet, något som Peter Strang menar kan vara givande men aldrig ersätta den mänskliga kontakten.

– Där har man kontakt och det skrivna ordet och det är bra, men man har inte resten. Man har inte blicken, man har inte kroppskontakten, man har inte dofterna, man har inte mötet, och människan är gjord för ett fysiskt möte. Så jag tror att det är ett sätt att ha kontakt och att ha kontakt med många men det kan inte ersätta.