Jag står på en liten ås i ett skogsbryn i Täby tillsammans med Kathrin Wemgård från Naturskyddsföreningen och Ann-Charlotte Gudmundsson som bor några hundra meter bort. Båda pekar ut över fältet brevid Hagby återvinningscentral där Täby kommun och E.On planerar att bygga ett kraftvärmeverk.
– Miljön kommer att bli lidande, både när det gäller luftutsläpp och utsläpp till vatten. Och det är inte bara täbyborna som påverkas, vi har också Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna som kommer att drabbas, säger Kathrin Wemgård.
Tanken är att det nya kraftvärmeverket ska kunna förse flera kommuner i norrort med el och fjärrvärme. Och kommunen slår ifrån sig kritiken.
– Stockholmsregionens uppvärmning består till ungefär 50 provent av el och olja. Så det är klart att vi måste få ett tillskott av fjärrvärme i regionen för att få en bättre miljö. När det här kraftvärmeverket är byggt så kommer man att kunna reducera koldioxidutsläppen med 80.000 ton. Så det här är ett rent miljöprojekt, säger Erik Andersson, moderat kommunalråd i Täby.
Oro för vad som kommer att eldas i kraftvärmeverket
Erik Andersson berättar att man i första hand kommer att använda utsorterat avfall som redan finns i Hagby som bränsle i kraftvärmeverket. I andra hand kan man elda biomassa. En del kan komma att hämtas från utlandet, men det vet man ännu inte säkert.
Men kritikerna är långt ifrån övertygade om att avfallet som bränns och det som släpps ut kommer vara så rent.
– Det ska eldas 50 olika sorters material – trä, gummi, plast, textilier. Det kommer inte finnas en möjlighet att veta vad som kommer ut ur skorstenen, säger Ann-Charlotte Gudmundsson.
– Skulle man elda med biobränsle som man säger, då är det väl okej. Men nu är det stor risk att det blir mycket annat som slinker ner i de här pannorna. Först ska man bränna det verksamhetsavfall som finns här men sedan, när det tar slut, så kommer man importera avfall, avfall som vi inte har någon kontroll på, säger Kathrin Wemgård.
Enligt Erik Andersson behöver man inte vara orolig för utsläppen.
– Det är den senaste tekniken man kommer att använda och det finns en vädigt långtgående reningsprocess i sådana här kraftvärmeverk. Och allt måste ju godkännas av mark- och miljödomstolar, och sedan kommer länsstyrelsen att ha kontroll på anläggningen, så det behöver man inte alls vara orolig för.
”Tusenåriga natur- och kulturvärden riskerar att gå till spillo”
Tanken är att en stor del av fältet framför oss ska täckas med flis- och komposthögar ända fram till skogsbrynet, komposthögar som idag ligger vid återvinningscentralen. Ann-Charlotte Gudmundsson är orolig för vad som kan hända om de här högarna börjar brinna.
– Det tar dagar, kanske en vecka att släcka en sådan här brand. Och ligger då de här flislagren alldeles intill skogen, så som det nu är planerat, så är det stor risk att skogen tar eld, säger Ann-Charlotte Gudmundsson.
– Säkerhetsavståndet mellan flishögarna och närheten till ekarna är förstås något man måste titta på, det är en jättebra synpunkt och det är bra ett den kommer fram. Det är ju bland annat därför man har samråd just nu om detaljplanen, säger Erik Andersson.
Och den här frågan, om den omliggande naturen, är känslig, eftersom marken där kraftvärmeverket ska byggas gränsar till ett område som anses vara av riksintresse.
– Om man åker på vägen här utanför så är den tusen år gammal, och utefter den så ligger det runstenar, vackra ekmiljöer och annat. Det är inte bara de närmast boende som nyttjar de här miljöerna, här kommer folk från hela Sverige, kanske hela världen, och tittar på det här området. Så det är stora värden som riskerar att gå till spillo, säger Ann-Charlotte Gudmundsson.