En av grundtankarna med den kommunala musik- och kulturskolan var och är att ge barn oavsett ekonomisk, kulturell eller social bakgrund chansen att till exempel lära sig spela ett instrument.  Men i flera stadsdelar i Stockholm tappar Kulturskolan elever.

– Vi vill nå hela befolkningen, inte bara en privilegierad klass som redan är kulturvan och skulle skicka sina barn till en annan kulturskola om den kommunala kulturskolan inte fanns. Vitsen med kulturskolan är att den ska nå alla, säger tablalärare Moa Danielsson på Kulturskolan i Bredäng.

Avgiften för kurser i Kulturskolan ser olika ut i landet. I till exempel Göteborg betalar eleverna 200 kronor per termin. Efter avgiftshöjningen 2008 kostar många kurser i Stockholm 900 kronor per termin.

”Ett val man måste göra”

– Det är klart att det är ett val man måste göra. Antingen tycker man att Kulturskolan är en sådan verksamhet som erbjuder en sådan höjd på verksamheten så att man ska betala lite själv för den, för att göra ett litet åtagande från familjen, säger Stockholms stads kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (FP).

Sedan avgiftshöjningen för fem år sedan har andelen elever i Skärholmen minskat med en tredjedel. Men att det ska finnas något samband med avgiftshöjningen tillbakavisar kulturborgarrådet.

ABC: Om man tittar på statistik ser man en fallande kurva i Skärholmen, Rinkeby och Kista efter avgiftshöjningen. Vad är din kommentar till det?

– Jag kan konstatera att det handlar om en avgiftshöjning som var på 150 kronor.

Moa Danielsson håller inte med. Hon har sett konsekvenserna av att kulturskolan blivit dyrare.

– Det är ganska självklart att det är svårt om du har en ansträngd ekonomi och kanske är ensamstående. Det är klart att det gör skillnad, säger hon.