Patrick Stridsman är fackllig förtroendeman i Polisföreningen i Stockholms city. Tidigare på 2000-talet var han chef för Plattangruppen och arbetade dagligen mot narkotikahandeln kring Sergels torg. Han är kritisk till att antalet narkotikapoliser idag minskat kraftigt. Han är menar också att de målsättningar som polismyndigheten satt upp för arbetet är ett stort problem.
– Det man ser nu i city är att man ska jobba mot snabba, enkla ärenden så att man ska hinna få med dem i statistiken.
Polisen väljer bort att bekämpa den organiserade droglangningen och satsar på det som är enklare, det menar kritiker inom kåren. Kvantitet gäller istället för kvalitet.
”Stor kritik från golvet”
– Ja, de gör ju ett bokslut innan 2014, och då vill man ha gröna siffror i utredningsbiten. Då ser man gärna att det ska vara snabba ärenden som ska bli utredda innan årsskiftet, säger Patrick Stridsman.
Är detta ett resonemang som finns internt?
– Ja. Och det finns en väldigt stor kritik från golvet.
Citypolisens målsättning i år är att ingripa mot 6.200 misstänkta narkotikabrott. Av det ska 88 procent vara mot innehav av narkotika, och 12 procent försäljning. Men polisledningen säger att man prioriterar kampen mot langarna.
Ska rycka fram mot ”gamla narkomaner”
I ett protokoll från operativa ledningsgruppens sammanträde slår ni fast att ni ska rycka fram mot användningen av narkotika. Det står inte att ni ska rycka fram mot försäljningen. Och det står också att ”gamla narkomaner” ska prioriteras. Varför det?
– Tittar vi på ordningen och säkerheten i Plattanområdet, Björns trädgård och så vidare är det många av missbrukarna som skapar otryggheten för medborgarna, säger Rickard Johansson, som är biträdande chef för Citypolisen.
Men är inte langarna mer skapare av otrygghet än gamla missbrukare?
– Det är både och.
Patrick Stridsman ifrågasätter polisens satsning.
– Att rapportera gamla missbrukare, det leder inte till någonting. De måste ju få vård, menar han.
Oklart vad målsättning bygger på
Frågar man polisledningen verkar det vara oklart vilken fakta som ligger till grund för att hela 88 procent av ingripandena mot narkotika ska gälla innehav av narkotika, och 12 procent försäljningsbrott.
– Det är ett myndighetsmål, 12 procent, säger Rickard Johansson.
Men varför har man satt det så?
– För att man tycker att det är en siffra som är relevant.
Men varför just 12 procent?
– Ja, det kunde ju vara 13 procent. Eller 11 procent.
Eller 80 procent, eller 50 procent?
– Fast nu är det så att både innehavet och överlåtelserna är prioriterat. Det är en siffra som är satt.
ABC har sökt länspolismästare Mats Löfving, men han vill inte bli intervjuad av ABC om narkotikaarbetet i länet.