Rättegången mot barnläkaren – Läkaren: Flickan dog av vattenskalle

Rättegången mot den dråpmisstänkta läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus inleddes med att åklagare Peter Claeson yrkade på att läkaren har ansvar för dråp.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Hon ska, enligt åklagaren, uppsåtligen har berövat barnet livet genom förgiftning - i detta fall med att injicera narkosmedlet tiopental.

-Hon förnekar gärningen, säger Björn Hurtig, läkarens advokat.
Förhandlingarna var sedan tvungna att avbrytas på grund av tekniska problem med ljudet i rättssalen.

Förnekar injektion
Efter en paus fortsätter den nu försenade rättegången. Den 57-åriga läkaren döljer sitt ansikte för åhörarna med en stor svart sjal. Det är fullt på åhörarplats och rättegången avlyssnas också av åhörare i en annan sal. Barnets föräldrar sitter med i salen.

Advokaten Björn Hurtig inleder med att understryka att läkaren inte har injicerat narkosmedlet tiopental i barnets kropp.

Åklagare Peter Claeson ställer en lång rad frågor i inledningen av sin sakframställan. Bland annat frågar han sig hur den dödliga dosen hamnade i flickans kropp, något han skyller läkaren för.

Noggrann genomgång
Oavsett om det inte kan bevisas att just den dosen dödade flickan, tillägger åklagaren, har läkaren gjort sig skyldig till försök till dråp.

Åklagarsidan går mycket noggrant genom vad som hände den sista tiden i flickans liv och den medicinska bakgrunden.

Tio anhöriga var samlade i salen under den kväll för tre år sedan då den svårt sjuka flickan kopplades bort från respiratorn.

Omstridd injenktion
Fem timmar och sjutton minuter efter det att respiratorn kopplats bort avled flickan. Då hade hon dels fått morfin, dels en injektion med ett kramplösande medel. Den injektionen var i själva verket, enligt åklagarsidan, den dödliga dosen tiopental.

Flickan ska inte alls ha dött av narkosmedlet tiopental, utan av vattenskalle, hydrocefalus.

Det framgår av det dödsorsaksintyg som den nu åtalade läkaren skrev strax efter det att den lilla flickan på Astrid Lindgrens barnsjukhus dog i september för tre år sedan.

Vattenskalle
Dödsorsaksintyget presenterades av den biträdande åklagaren Jenny Clemedtson i förmiddags.

Enligt intyget drabbades flickan av vattenskalle till följd av en hjärnblödning en tid efter födseln, en blödning som i sin tur orsakades av det faktum att flickan var för tidigt född, skriver läkaren.

Enligt rättsläkaren Petra Råsten-Almqvist dog flickan inte alls av vattenskalle utan av en kraftig överdosering av narkosläkemedlet tiopental i kombination med morfin. Enligt hennes dödsorsaksintyg innehöll flickans blod 1.000 gånger mer tiopental än normalt.

-En läkares uppgift är att bota och att mildra, inte att döda, säger Peter Althin, föräldrarnas målsägandebiträde, om kritiken mot att fallet gått till rättegång.

-Du får inte hjälpa någon att dö. Dödshjälp är förbjudet i Sverige.

Vad gör det här fallet komplicerat?

-Det är så många sakkunniga som ska uttala sig om tiopentalet kom i kroppen före eller efter döden, det är därför åklagaren har lagt till ett yrkande om försök till dråp. Sedan är det alltid komplicerat när en kropp obduceras så långt efter, säger Althin.

"Fick högre dos morfin"
Den norske experten Jörg Mörland skriver i sin sammanfattning att det mest troliga är att de mycket stora mängder tiopental som uppmättes hos flickan kom dit med hjälp av en enkel intravenös injektion, omedelbart före eller i direkt anslutning till dödens inträdande.

Mörland skriver vidare att det mest sannolika är att flickan också fått en betydligt högre dos morfin än vad som angavs i journalen.

-De ville att dottern inte skulle lida, vad de inte ville var att hennes liv skulle förkortas, säger Peter Althin, föräldrarnas målsägandebiträde, i rättssalen.

Pekade inte ut någon
Han betonar också att föräldrarna inte pekade ut någon särskild vårdpersonal i sin polisanmälan, utan att de ville få utrett varför deras dotter avled.

-Redan det åklagaren har föredragit visar att det föreligger mycket frågetecken kring vad som har hänt, inleder läkarens advokat Björn Hurtig sin sakframställan.

Enligt Hurtig spretar vittnesutsagorna från kvällen då barnet avled. Läkaren har inte gett barnet tiopental, menar han.

"Risk att provet inte är till tillförlitligt"
-Hon har gett något, snart sagt varje halvtimme. Det är koksalt. Hon har haft en spruta i handen, dock inte tiopental, säger han.

Barnet kan ha dött av en lång rad andra orsaker, enligt Hurtig. Det går inte att visa att tiopental givits medan flickan levde. Det faktum att provet tagits så lång tid efter det att barnet dött gör att det finns en risk för att provet inte var tillförlitligt, hävdar han.

TT