Uppe på Sofia kyrka jobbar plåtslagaren Jeff Briland med att byta ut delar av plåttaket. Annars saknas det plåtslagare i ABC-området idag. Enligt de i branschen som jag pratar med så handlar det om åtminstone 200 personer.

– Jag var inne på att bli snickare först. Men sedan skulle alla i klassen bli snickare, och eftersom farsan var gammal plåtslagare så blev jag det istället, säger Jeff Briland.

Stora framtida pensionsavgångar gör att jobbutsikterna för framtida plåtslagare ser goda ut.

– Det finns hur mycket jobb som helst. Man formligen skriker efter plåtslagare i Stockholmsregionen. Sköter man sig i skolan och på praktiken så är det inga problem att få jobb, säger Peter Edin, yrkeslärare på Kista gymnasium.

Men trots det så är det inget överdrivet tryck på utbildningarna till plåtslagare.

– Byggprogrammet har lite problem med att få elever till sig. Elevkullarna blir mindre och det blir vi lidande av naturligtvis. Vi önskar fler sökande, helt enkelt, säger Peter Edin.

Sofia Holmström gick tidigare på Kista gymnasium och jobbar nu som plåtslagarlärling.

– Det är aldrig enformigt, de tär så himla omväxlande. Man får arbeta med kroppen, med händerna, och om man tycker om att vara ute och är kreativ så är det ett perfekt yrke, säger hon.

”Kunskap kommer att försvinna om inget görs”
I Vitabergsparken, bara ett hundratal meter från Sofia kyrka, har Björn Hammar sin ateljé. Hans släkt har haft samma yrke - plåt- och kopparslagarens - sedan mitten av 1600-talet. Företaget tillverkar kronor och tornspiror till slott och kyrkor och annan utsmyckning för byggnader.

– Vad gäller mitt område, utsmyckning och drivningsarbete, så kostar man inte på något sådant i dagens arkitektur. I och med det så kommer en stor del av den här kunskapen att försvinna inom en tioårsperiod. Då kommer man inte kunna renovera de saker som man behöver laga i framtiden, säger Björn Hammar.

– Det viktiga är också att man idag skapar vår tids art deco och barock, och för den här kunskapen vidare. Det skapar både ekonomiska värden och skönhetsvärden som berikar både ögat och själen, säger Björn Hammar.

Arkitekten Raimo Joss har varit med och ritat den nya arenan vid Globen och jobbar gärna med plåt.

– Materialet har fantastiska möjligheter. Både i variation och om man tittar på strukturella och estetiska värden, som man man kan använda på ett innovativt sätt, säger Raimo Joss.

Problemet är att hitta rätt plåtslagare.

– Framför allt med plåt där det krävs gott hantverkskunnande för att utföra arbetet på ett bra sätt, när man får skarvar och plana plåtar. Där tror jag arkitekter letar efter plåtslagare som är kunniga på just det för att få en bra produkt, säger Raimo Joss.

Omedelbar bekräftelse
Tomas Talle har jobbat som plåtslagare i fyra decennier.

– Jag trodde jag skulle studera men så började jag jobba som plåtis och tycke det var så jävla spännande med alla olika lösningar - den här platta plåten som ska bli rund eller kantig. Det var som en utmaning. Och den här omedelbara bekräftelsen som man får när man har gjort någonting som man tycker är vackert och fint som man kan gå och titta på. Det är jättehärligt, säger Tomas Talle.

Och uppe på Sofia kyrkas tak jobbar Jeff Briland på.

– Det är kul att kunna något som inte så många kan. Det är fortfarande ett riktigt hantverk och det är mycket att tänka på också. Det är mycket i huvudet som måste fungera, säger Jeff Briland och skrattar.