I början av femtiotalet växte stockholmsförorten Västertorp fram. Här skulle drömmen om folkhemmets ljusa praktiska bostäder förverkligas och byggmästaren Fritz H Eriksson ville samtidigt att konsten skulle bli tillgänglig för alla.

– Västertorp är unikt. Byggmästaren Fritz H Eriksson var en av den tidens största konstsamlare och kände många konstnärer. Här såg han sin chans att konsten skulle nå ut till folket, säger Rikard Larsson författare till ”Konsten i Västertorp”

I bostadsområdet anlades en skulturpark och husen dekorerades av flera unga konstnärer som Randi Fisher och Sven X:et Erixson.

Kollektivt samarbete

I ett av trapphusen ligger golvmosaik som är gjord bland annat av Lage Lindell och Pierre Olofsson. Det är ett kollektivt samarbete mellan byggjobbare och konstnärer och alla verken är osignerade.

– Om man skar ut en golvmosaik och sålde på kvalitetsauktion så tror jag att man skulle få många hundra tusen, säger Rikard Larsson.

Författaren och stenkonservatorn Rikard Larsson har skrivit boken om ”Konsten i Västertorp” som handlar om konsten och konstnärerna som flyttade hit i början av femtiotalet. I det nybyggda området fanns det många konstnärsateljéer men idag är de flesta vanliga lägenheter.

Olympisk guldmedalj

Byggmästaren Fritz H Eriksson hade planer på att Västertorp skulle ha ett eget konstmuseum och i väntan på det så byggdes ett tillfälligt kulturhus och där man placerades Gustafs Nordahls staty Lena.

– Inte med den här skulpturen men med en annan så vann Gustaf Nordahl en guldmedalj i Olympiska spelen i London 1948, då tävlade man även i konst.