I Stockholms län går det att se att införandet av vårdval inom hälso- och sjukvården har lett till en tydlig ökning av sjukskrivningarna, som steg med 6,4 procent, medan de långa sjukskrivningar ökade med 4,7 dagar, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.

Ökad konkurrens

Vårdvalet skapar ökade möjligheter för patienter att byta läkare och därmed ökad konkurrens mellan vårdgivare, som då kanske känner ett behov av att utfärda ett läkarintyg för att behålla patienten. Detta förstärks av att det har blivit enklare för nya vårdgivare att etablera sig inom hälso- och sjukvården, enligt Kristian Persson Kern, projektledare för rapporten.

– Om någon patient, som anser att den behöver bli sjukskriven, blir nekad läkarintyg på ett ställe kan den personen bara gå till en annan vårdgivare. Läkares ersättning är baserad bland annat på hur många patienter som är listade hos dem, vilket medför en ekonomisk förlust om man tappar en patient till en konkurrent, säger Kristian Persson Kern.

Under förhandling

Vårdvalet har på nationell nivå lett till en ökning av sjukskrivningarna med 3,4 procent, med ökade kostnader för staten som följd. Det är bara i Stockholms län som man ser en mätbar effekt av vårdvalet, men eftersom det står för en stor del av Sveriges arbetsmarknad ger förändringar av sjukskrivningarna där genomslag även nationellt.

Allianspartierna gjorde vårdvalet obligatoriskt inom primärvården i början av 2010. Att vårdvalssystem har införts vid olika tillfällen i olika landsting, först i en rad landsting under åren 2007-2009 och sedan i samtliga landsting 2010, gör att det går att mäta effekterna av införandet. Stockholm har gått allra längst med vårdval, och har infört det inom en lång rad vårdområden.

Förändringar av vårdval i primärvården är troligen en av de frågor som diskuteras när de tre rödgröna partierna nu förhandlar om vad som ska hända med vinster i välfärden.